Ignorez pour effectuer la recherche.
imedyazen1 · Tajmaât : anmager n Imedyazen

Informations du groupe

  • Membres : 29
  • Rubrique : Autres
  • Créé : 27 Nov 2005
  • Langue : Autre
? Déjà membre ? Ouvrir session

Astuces Yahoo! Groupes

Le saviez-vous...
Et si je montais le groupe de mon association ? J'essaie !

Messages

  Messages Aide
Avancée
Messages 373 - 402 sur 598   Le plus ancien  |  < Plus ancien  |  Plus récent >  |  Le plus récent
Messages 373 - 402 sur 598   Le plus ancien  |  < Plus ancien  |  Plus récent >  |  Le plus récent
Messages: Afficher les résumés des messages Date ^  
#373 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Vendredi 1. Septembre 2006  17:30
Sujet: Awal :Tasalet
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul fell-awen,

Amar  Mezdad amyaru  ameqqran n Teqbaylit yesexddam yiwet n tutlayt  d tamarkanit .

At'as n wawalen  iqdimen n Teqbaylit  imi id-yerra tarwih't .

 

« [Tiṭ̣] Î"as tedderγel  metwal azagur, ur tettwali  ara ayen yellan  Î³er deffir, tufa tamezÌ£zuγt  d  lwali, d tasalelt-ines, kra is yeffren ad as-t-id-awi  ». ( Tagrest urghu  udem  55)

Dagi anamek n wawal agi : tamâiwent.  Nekkini d wagi   kan   isnnegh.

Asalel :Etai , soutien.

Tasalet : Etai ,piquet.

 Tasalet   d tγawsa isexdamen imesdurar, d ifelahÌ£enÌ£ di tmeddurt n yal nwas.

Dagi amyaru yesshrew anamek n wawal  agi :Yefka-yas lmeâna takmamt , tin id-yettilin  di lbal n wumdan.

Tasalet yekkad seg u ẓar all.

All  d amyag ( yettal, yull, tullin.) . Lmeâna ines : âiwen =aider.

Ayt Menguellat qqaren-t . Yull-ed  baba-s  si  Fransa =  de France, il vient en aide à son père.


Ar tikelt nnid'en ma yebgha  R'ebbi


#374 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Vendredi 1. Septembre 2006  17:42
Sujet: Awal Tasalelt
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 

Amar  Mezdad amyaru  ameqqran n Teqbaylit yesexddam yiwet n tutlayt  d tamarkanit .

At'as n wawalen  iqdimen n Teqbaylit  imi id-yerra tarwih't .

« [Tit'] Ghas tedderghel  metwal azagur, ur tettwali  ara ayen yellan  gher deffir, tufa tamez'zught d  lwali, d tasalelt-ines, kra is yeffren ad as-t-id-awi  ». ( Tagrest urghu  udem  55)

Dagi anamek n wawal agi : tamâiwent.  Nekkini d wagi   kan   isnnegh.

Asalel :Etai , soutien.

 Tasalelt : Etai ,piquet

 Tasalelt   d tghawsa isexdamen imesdurar, d ifelahÌ£enÌ£ di tmeddurt n yal nwas.

Dagi amyaru yesshrew anamek n wawal  agi. Yefka-yas lmeâna takmamt , tin id-yettilin  di lbal n wumdan.

Tasalelt yekkad seg u ẓar all.

All  d amyag ( yettal, yull, tullin.) . Lmeâna ines : âiwen =aider.

Ayt Menguellat qqaren-t . Yull-ed  baba-s  si  Fransa =  de France, il vient en aide à son père.

 

 

#375 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Vendredi 1. Septembre 2006  20:19
Sujet: Re: Awal Tasalelt
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Tameddit tamerbuḥt fell-awen,
 
Awal "tasalelt" nesseqdac-it ula d nekni, mazal-it "yedder" ciṭṭaḥ (maci aṭas)
 
Tasalelt, akk-n d-tenniḍ a gma Yidir, yekka-d seg wemyag "all" (< alel).
 
Tasalelt, deg Yiwaḍiyen d asγar ay as-ttarran i kra n ufurk n useklu (ṭṭejra) akk-n ur d-ikennu ara neγ ur d-yettruẓu ara. Semman-as "tasalelt" imi ay yettalel (tettεawan) afurk-nni. "Tasalelt" d isem n wallal (instrument) : s + alel = tasalelt.
 
"All", yewwi-iyi-d Ṛebbi yif-it ma nura-t "alel", acku d wa ara t-yesqerben γer usenti-ines (laṣ̣el). Amyag-a yesεa talγa n "aR1eR2" (R = targalt-consonne), am "aweḍ d awey - awi deg tmaziγt n Waṭlas", imyagen-a sεan ismawen n tigawt (noms d'action) s talγa-a : aR1R1aR2 :
 
aweḍ >>> awwaḍ
awey >>> awway
alel   >>> tallalt (lemεawna)
 
Kra deg-sen seεεun talγa n aR1R1uR2 :
 
afeg >>> affug
ames >>> ammus
 
Dγa, a win yufan, tura mi akk-a ara nqeddec i wakk-n ad nessizeγ (standardiser) u ad neslugen (régulariser) tira n tutlayt-nneγ, yessefk ad nettaru am wakk-a :
 
Yulel baba-s (maci "yull baba-s", γas ma yella deg wenṭaq, nezmer ad nkemmel ad d-nneṭṭeq am zik).
 
Amyag "alel" d yiwen seg yimyagen imaziγen n llsas ara iteddun akk-n ad negren deg teqbaylit n wass-a (yeqqel-d deg wemkan-is "εiwen" neγ "εin"). 
 
Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 

y_atziri <y_atziri@...> wrote:

Amar  Mezdad amyaru  ameqqran n Teqbaylit yesexddam yiwet n tutlayt  d tamarkanit .
At'as n wawalen  iqdimen n Teqbaylit  imi id-yerra tarwih't .
« [Tit'] Ghas tedderghel  metwal azagur, ur tettwali  ara ayen yellan  gher deffir, tufa tamez'zught d  lwali, d tasalelt-ines, kra is yeffren ad as-t-id-awi  ». ( Tagrest urghu  udem  55)
Dagi anamek n wawal agi : tamâiwent.  Nekkini d wagi   kan   isnnegh.
Asalel :Etai , soutien.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Tasalelt : Etai ,piquet
 Tasalelt   d tghawsa isexdamen imesdurar, d ifelahÌ£enÌ£ di tmeddurt n yal nwas.
Dagi amyaru yesshrew anamek n wawal  agi. Yefka-yas lmeâna takmamt , tin id-yettilin  di lbal n wumdan.
Tasalelt yekkad seg u ẓar all.
All  d amyag ( yettal, yull, tullin.) . Lmeâna ines : âiwen =aider.
Ayt Menguellat qqaren-t . Yull-ed  baba-s  si  Fransa =  de France, il vient en aide à son père.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
 


All-new Yahoo! Mail - Fire up a more powerful email and get things done faster.

#376 De: omar derouich <ulusir60@...>
Date: Vendredi 1. Septembre 2006  20:36
Sujet: RE : Awal Tasalelt
ulusir60
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul,
All di tmazight n Wat'las Ameqwran ugmid'(oriental) ghures anamek n "Pleurer"; amedya: Da yalla urba. (le garçon pleure); tulla ghef memmis. (elle a pleuré son fils.)
Deg Wat'las Ameqwran utrim (occidental), illa unamek amezwaru akw d wayed' wiss sin; All ittnumuk (signifie) "Lever" negh "Relever", imedyaten:
Allat ifassen! (Levez les mains!)
Ar ittalla umekraz iggutta n yiger-nnes. (le cultivateur relève les bordures de son champ.)
Ted'ra-yas taktert, lah' mad as-tt-yullan! (sa charge lui est tombé, personne ne la lui a levée!)
Ur ttettugh anamek n "aider" illan g tmazight-a maca illa yiwen  wawal ittnumuken aya, iga-t AWES (aider). Amedya: Is da ttawsem igellinen? (est-ce que vous aidez les pauvres?)

y_atziri <y_atziri@...> a écrit :

Amar  Mezdad amyaru  ameqqran n Teqbaylit yesexddam yiwet n tutlayt  d tamarkanit .
At'as n wawalen  iqdimen n Teqbaylit  imi id-yerra tarwih't .
« [Tit'] Ghas tedderghel  metwal azagur, ur tettwali  ara ayen yellan  gher deffir, tufa tamez'zught d  lwali, d tasalelt-ines, kra is yeffren ad as-t-id-awi  ». ( Tagrest urghu  udem  55)
Dagi anamek n wawal agi : tamâiwent.  Nekkini d wagi   kan   isnnegh.
Asalel :Etai , soutien.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Tasalelt : Etai ,piquet
 Tasalelt   d tghawsa isexdamen imesdurar, d ifelahÌ£enÌ£ di tmeddurt n yal nwas.
Dagi amyaru yesshrew anamek n wawal  agi. Yefka-yas lmeâna takmamt , tin id-yettilin  di lbal n wumdan.
Tasalelt yekkad seg u ẓar all.
All  d amyag ( yettal, yull, tullin.) . Lmeâna ines : âiwen =aider.
Ayt Menguellat qqaren-t . Yull-ed  baba-s  si  Fransa =  de France, il vient en aide à son père.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
 


Découvrez un nouveau moyen de poser toutes vos questions quelque soit le sujet ! Yahoo! Questions/Réponses pour partager vos connaissances, vos opinions et vos expériences. Cliquez ici.

#377 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Samedi 2. Septembre 2006  10:27
Sujet: tigherghert
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 
Slam n R'ebbi   fell-awen,


Awal agi ur tessinegh ara . D awal n Teqbaylit taqdimt (?)

Ulac-it  deg umawal n Dallet.

"Ibda amured yerna   ikker ghef  tqejjir'in-is di lawan. Ulac amd'diq  ittadjda  di tgherghert" .

Ghef  wakken  i t-fehmagh  di tewsit agi  awal agi yebgha ad yini : leqaâa, taqaâett  (sol )

Ar  tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi


#378 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Samedi 2. Septembre 2006  20:59
Sujet: Re: tigherghert
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul fell-awen,
 
D tidet a Yidir, awal-a anamek-is "agens", "tamurt-nni/tagnit-nni n wexxam" anda ay teddun medden deg wexxam, anda ay d-tessun usu-nsen ad gnen, atg. Axxam n Leqbayel deg-s tlata yimuren s umata : agens n wexxam, addaynin (anda ay gganen lmal akk d tkanna (taârict), anda ay tteffren kra n tghawsiwin.

Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran

atziri <y_atziri@...> wrote:
Slam n R'ebbi   fell-awen,


Awal agi ur tessinegh ara . D awal n Teqbaylit taqdimt (?)
Ulac-it  deg umawal n Dallet.
"Ibda amured yerna   ikker ghef  tqejjir'in-is di lawan. Ulac amd'diq  ittadjda  di tgherghert" .
Ghef  wakken  i t-fehmagh  di tewsit agi  awal agi yebgha ad yini : leqaâa, taqaâett  (sol )
Ar  tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi


How low will we go? Check out Yahoo! Messenger’s low PC-to-Phone call rates.

#379 De: omar derouich <ulusir60@...>
Date: Dimanche 3. Septembre 2006  9:40
Sujet: RE : tigherghert
ulusir60
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul,
Acu-tt teqbaylit taqdimt?
Amek tella?
Ini-yagh-d kra fellas ad nisin acu n bet't'u illan garas akw d teqbaylit tamaynut!
Ighergher di tmazight n tniri (sahara) ittnumuk ANRAR negh Annar.


y_atziri <y_atziri@...> a écrit :
Slam n R'ebbi   fell-awen,


Awal agi ur tessinegh ara . D awal n Teqbaylit taqdimt (?)
Ulac-it  deg umawal n Dallet.
"Ibda amured yerna   ikker ghef  tqejjir'in-is di lawan. Ulac amd'diq  ittadjda  di tgherghert" .
Ghef  wakken  i t-fehmagh  di tewsit agi  awal agi yebgha ad yini : leqaâa, taqaâett  (sol )
Ar  tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi


Yahoo! Mail réinvente le mail ! Découvrez le nouveau Yahoo! Mail et son interface révolutionnaire.

#380 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Dimanche 3. Septembre 2006  16:59
Sujet: Istules , isulles
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul fell-awen,


Smaïl ifka-d   amyag  istules :  istules wemkan . Anamek ines, Am akken id nenna,  d amakan  igi llant  tillas   negh win igi txus' tafat.

Dacu yella wemyag   nniden imggarad cwit'  ghef   winna id yefka Smaïl : ssules.

 

" Teâna tama n ddekkan yessullsen, tessa yas kra n wakal azegza" ( Rabdi-Loundja yellis n tamz'a)"


Ar tikelt nnide'n ma yebgha R'ebbi.



#381 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Dimanche 3. Septembre 2006  21:05
Sujet: Re: Istules , isulles
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul fell-awen,
 
Ahat "ssulles" d yiwen-is akk d "stulles" deg unamek n "lexs'as' n tafat". Ahat d tamsertit kan (assimilation) ay d-yellan da : [s] + [t] = [ss].
 
Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran

y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Azul fell-awen,
<!--[if !supportEmptyParas]-->
<!--[endif]-->
Smaïl ifka-d   amyag  istules :  istules wemkan . Anamek ines, Am akken id nenna,  d amakan  igi llant  tillas   negh win igi txus' tafat.
Dacu yella wemyag   nniden imggarad cwit'  ghef   winna id yefka Smaïl : ssules.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
" Teâna tama n ddekkan yessullsen, tessa yas kra n wakal azegza" ( Rabdi-Loundja yellis n tamz'a)"
<!--[if !supportEmptyParas]-->
<!--[endif]-->
Ar tikelt nnide'n ma yebgha R'ebbi.



Stay in the know. Pulse on the new Yahoo.com. Check it out.

#382 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Lundi 4. Septembre 2006  17:22
Sujet: Stulles d ssulles, ssefk d stefk
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Tameddit tamerbuḥt fell-awen,
 
Akk-n d-nniγ tikkelt-nni yezrin (iεeddan), "ssulles" yezmer ad yili d talγa (forme) niḍen n "stulles", ay deg [s] + [t] yefka-d [s] ussid (tendu "ss").
 
D acu kan, tella yiwet n tegnit yeḥwağen ad tt-nqaren γer ta :
 
Amyag "ssefk" anamek-is "laq" deg teklamin n teqbaylit iqerben γer wedrar n Ğeṛğeṛ. Deg tama n Yiwaḍiyen sseqdacen aṭas "laq" : ilaq ad tṛuḥeḍ γer ṭṭbib (yessefk ad tṛuḥeḍ s amejjay). D acu kan, timγarin ssnent daγen amyag "stefk", γas ma yella ur t-sseqdacent ara aṭas ass-a.
 
Ihi, deg teqbaylit llant snat n talγiwin : "ssefk" d "stefk", maca anta deg-sent ay iṣ̣eḥḥan ? Anta deg-sent ay yellan d taqburt ?
 
Amyag "ssefk" iban dakk-n yettussuddem-d seg wemyag "efk" (ssefk d talγa tasswaγt -forme factitive- n "efk). Neẓra dakk-n deg tmaziγt, talγa tasswaγt nessuddum-itt-id s tmerniwt n wezwir (préfixe) "s" γer wemyag aḥerfi (simple) :
 
S + kcem = ssekcem
 
Ihi, d ay-n ibanen dakk-n d "ssefk" d netta ay d aqbur (aqdim), imi d netta ay yettqadaren talγa (forme) n llsas n wemyag asswaγ (factitif).
 
Talγa neγ tasenfelt (variante) n "stefk" ad tili tennulfa-d kan deg tama-a n Yiwaḍiyen. Lemmer ad as-nekkes "s" n talγa tasswaγt, ad aγ-d-yegri wemyag "tefk" (wagi ur yesεi ara anamek).
 
Amyag "ssefk" d yiwen seg yemyagen yettbeddilen seg teklamt (parler) γer tayeḍ deg teqbaylit, u seg tentala tamaziγt γer tayeḍ, deg Tmazγa.
 
Gma-tneγ Σumaṛ Derwic yesseqdac deg yeḍrisen-is tanfalit "iqqen-aγ-nn" (yeqqen-aγ-n"). Ur ssineγ ara ad selḍeγ dima tinfalyin (expressions) n tentalyin ur ssineγ ara, am tmaziγt n Waṭlas, d acu kan, γef wakk-n nettwali, tanfalit-a tekka-d seg wemyag "qqen" (deg wudem wis tlata n wasuf amalay - netta) + "aγ" (amqim asemmad arusrid - pronom complélement d'objet indirect) + "n" (ahat d tazelγa n tnila, am mi ara d-nini "yusa-n" - yemgerrad γef "yusa-d").
 
Ihi, deg tmaziγt n Waṭlas, mi ara d-nini "yeqqen-aγ-n" (yessefk, ilaq), amzun "nettwaqqen akk-n ad neg taγawsa-nni".
 
Deg yiwet n tama n Tmurt n Leqbayel (ur ẓriγ ara anda), sseqdacen yiwet n tenfalit (expression), ahat ass-a tenger, qqaren-d "tuzen-d". Γef umedya : tuzen-d ad d-tekkseḍ tuγmest-nni, anamek-is "yessefk ad tt-id-tekkseḍ". Da, d amyag "azen" (ceyyeε) ay nesseqdec. Mi ara d-nini "tuzen-d" (deg wudem wis tlata n wasuf unti - nettat), amzun neqsed-d "tuzen-d tegnit -situation-, tceyyeε-d tegnit akk-n ad neg ay-a d way-a).
 
Deg tibawt (négation), neqqar-d "ur yessefk ara/ur ilaq ara", maca tibawt n tenfalit-nni taneggarut d ta : "ur d-tuzen ara". Γef umedya : "Ur d-tuzen ara ad teṭṭseḍ i usemmiḍ". Dagi yella wugur. "Azen" d amyag yesεan talγa (forme) n "aR1eR2" (am "afeg" d "ames"). Deg tibawt, deg wudem wis tlata n wasuf (netta/nettat), tteqqel talγa-ines : yuR1iR2 :
 
Afeg  >>>>> ur yufig (yuR1iR2)
Ames >>>> ur yumis (yuR1iR2)
Azen >>>> ur yuzin (yuR1iR2)
 
D acu kan, deg tenfalit-nni, ur d-neqqar ara "ur d-tuzin ara", wanag "ur d-tuzen ara". Ahat, talγa n wemyag "azen" tbeddel akk d lweqt γer wayt tama-a yernu qqlen ur sseqdacen ara amyag "azen" deg tudert-nsen n yal ass. Yuγ lḥal, tikkwal, mi ara ğğen medden kra n wawal, u ad yeqqim wawal-nni yedder kan deg kra n tenfalit (expression), medden zemren ad szelgen anṭaq n wawal-nni.
 
Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 


Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...> wrote:
Azul fell-awen,
 
Ahat "ssulles" d yiwen-is akk d "stulles" deg unamek n "lexs'as' n tafat". Ahat d tamsertit kan (assimilation) ay d-yellan da : [s] + [t] = [ss].
 
Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran

y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Azul fell-awen,
<!--[if !supportEmptyParas]-->
<!--[endif]-->
Smaïl ifka-d   amyag  istules :  istules wemkan . Anamek ines, Am akken id nenna,  d amakan  igi llant  tillas   negh win igi txus' tafat.
Dacu yella wemyag   nniden imggarad cwit'  ghef   winna id yefka Smaïl : ssules.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
" Teâna tama n ddekkan yessullsen, tessa yas kra n wakal azegza" ( Rabdi-Loundja yellis n tamz'a)"
<!--[if !supportEmptyParas]-->
<!--[endif]-->
Ar tikelt nnide'n ma yebgha R'ebbi.



Stay in the know. Pulse on the new Yahoo.com. Check it out.


Talk is cheap. Use Yahoo! Messenger to make PC-to-Phone calls. Great rates starting at 1¢/min.

#383 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Lundi 4. Septembre 2006  18:18
Sujet: Inumak n "stulles"
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
Nekni γer-neγ "stulles" anamek-is "εmu s tafat". Mi ara d-nini "yestulles-iyi yiṭij", anamek-is "tewwet-d tafat-is γer-i", "ur iyi-yeğğu ara ad waliγ". "Testulles-it tafat-nni n tkeṛṛust" (tewwet-d s allen-is, ur t-teğği ara ad iwali abrid) (Eblouir).
 
I kenwi, amek ay as-teqqarem i wemyag-a deg tmiwa-nwen ?
 
Neqqar diγ "ttulles" (être ébloui) : ttwaεmu s tafat. "Ttullseγ seg tafat n yiṭij". "Ttullsent wallen-iw, mi kecmeγ s axxam, la ttwaliγ kullec d ṭṭlam".
 
Ihi, ulac ccek dakk-n awal-a yekka-d seg wawal "tillas" (aẓar : LS).
 
Yella yiwen n gma-tneγ, ur cfiγ ara γef yisem-is, yenna-iyi-d dakk-n awal "tallest" ad yili yekka-d seg yiwen n uẓar netta d "tili". Ahat, deg tmaziγt taqburt (taqdimt), awal "tili" yekka-d seg uẓar "LS", yernu Imaziγen n zik ad ilin llan la d-qqaren "*tilist" (=tillas), maca ay-a yettγimi-d kan d tamuγli.
 
Deg tama n Weqbil (Σin Lḥemmam, Tizi Wezzu), mazal sseqdacen awal "tillas" (akk-n d-nniγ tikkelt-nni yezrin), yernu asuf-is (singulier) γer-sen netta d "tallest". Yuγ lḥal, γer-sen nitni, "tallest" yesεa sin n yinumak (lemεani) : 1- d ṭṭlam. 2- d lawan-nni n yiḍ, n tlemmast n yiḍ anda ay d-iγelli ṭṭlam-nni aberkan, ay deg ur tezmireḍ ad tfeṛzeḍ acemma. Lawan-nni ibeddu-d seg tizi n ttnac (12) n yiḍ alamma qrib d tafejrit -mi ara tebdu tettban-d tafat tamenzut n tfejrit. Ihi, "tallest" (asg. tillas) d lawan-nni n yiḍ anda ay d-iγelli ṭṭlam aderγal (lawan-nni yesεa isem ula s taεṛabt, ma ur cciḍeγ ara qqaren-as "al-εatama"). Deg Weqbil qqaren-d "temdel tallest", anamek-is "yeγli-d ṭṭlam-nni ay deg ur tettwaliḍ acemma.
 
D acu kan, awal "tallest" yesεa anamek niḍen, yemgerraden akk γef win n wawal-agi ay d-nessefhem sufella. "Tallest" anamek-is diγ "taqcict". Awal-a yekka-d seg ufeggag (radical) "yell" (yelli, yelli-s, atg.), dγa d "yelli-s" ay d-yefkan "tallest". Ahat awal "yelli" s timmad-is ("yell" s tmaceγt) ad yili yekka-d seg wemyag "li" neγ "el" s tmaceγt, u anamek-is, akk-n t-id-nessefhem tikkelt yezrin, "sεu", dγa "yelli" anamek-is deg laṣ̣el "tin sεiγ", "tin liγ", tin yellan d ayla-w). Awal "tallest" ur yettusseqdac ara aṭas deg teqbaylit, maca ssneγ yiwen wanzi, ttawin-t-id am usefru :
 
Ḥadret win iḥeqqren tallest
Γas akk-n mi ay d-tettlala
Ḥedṛeγ mi tεedda Tceεlalt
Nettat teqḍa-d, nekk ala
 
Anzi-a yesεa tamεayt, ad awin-tt-id ssiwleγ sya ar sdat ncalleh.
 
Daγen nesseqdac awal :
 
Butellis (yettwanṭaq [vutellis] s [t] aggaγ -occulusif) : gma-tneγ Yidir yenna-d dakk-n wagi d yiwet n waḍḍan ay d-yettafken tidderγelt. Γer-neγ neqqar "butellis n yiyuzaḍ", d yiwen waḍḍan ay ttaḍnent tyuzaḍ, γas ad twaliḍ allen-nsent ldint, nitenti ur ttwalin ara, anamek-is aḍḍan-a yesderγil-itent. Ahat, ula d nekni, deg laṣ̣el, nella nesseqdac awal-a n butellis i kra n waḍḍan ay ttaḍnen yimdanen, ladγa imi, win akk-n ay ttaḍnen yiyuzaḍ ur as-neqqar ara "butellis" kan, wanag nrennu-as "n yiyuzaḍ".
 
 
Neqqar daγen :
 
Tillus (s [t] aggaγ -occlusif) : wagi daγen d aḍḍan, ttaḍnen-t yimdanen, maca ur ẓriγ ara amek ay as-qqaren s tefṛensist. Γef leḥsab n temγart ay steqsaγ, tenna-iyi-d dakk-n aḍḍan n "tillus" ttaḍnen-t medden, maca ḥellun/ttejjin seg-s. Qqaren-t zik temγarin : ad ak-yefk Ṛebbi tillus. Win ara yaḍnen tillus-a, ad yeqqel ur yettwali ara.
 
Deg tgara, yella yiwen wawal ay d-yettussuddmen seg uẓar-agi n "LS" (n "tillas"), d acu kan, ibeddel akk d lweqt :
 
Tella yiwet n tenfalit (expression) : ṭṭlam ḥillus.
 
Yuγ lḥal, ulac ccek dakk-n awal-a n "ḥillus" ad yili yekka-d seg wawal "tillus" (isem n waḍḍan-nni). "Ṭ̣ṭlam ḥillus" d ṭṭlam-nni aberkan, aderγal ay deg ur tezmireḍ ad twaliḍ acemma. Nniγ-awen-d dakk-n tikkwal, mi ara yeqqel wawal ur t-sseqdacen ara yal ass, yezmer ad yezleg (ad yeεwej) wenṭaq n wawal-nni, u deg tegnit-a, nesεa amedya n "tillus" ay yeqqlen d "ḥillus".
 
Neqqar daγen :" ṭṭlam n uṭeryis" i ṭṭlam-nni ay deg ur tezmireḍ ad twaliḍ acemma.
 
Ass-a ad neḥbes kan da
 
Ar timlilit ma yebγa Ṛebbi
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 


Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...> wrote:
Azul fell-awen,
 
Ahat "ssulles" d yiwen-is akk d "stulles" deg unamek n "lexs'as' n tafat". Ahat d tamsertit kan (assimilation) ay d-yellan da : [s] + [t] = [ss].
 
Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran

y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Azul fell-awen,
<!--[if !supportEmptyParas]-->
<!--[endif]-->
Smaïl ifka-d   amyag  istules :  istules wemkan . Anamek ines, Am akken id nenna,  d amakan  igi llant  tillas   negh win igi txus' tafat.
Dacu yella wemyag   nniden imggarad cwit'  ghef   winna id yefka Smaïl : ssules.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
" Teâna tama n ddekkan yessullsen, tessa yas kra n wakal azegza" ( Rabdi-Loundja yellis n tamz'a)"
<!--[if !supportEmptyParas]-->
<!--[endif]-->
Ar tikelt nnide'n ma yebgha R'ebbi.



Stay in the know. Pulse on the new Yahoo.com. Check it out.


Get your own web address for just $1.99/1st yr. We'll help. Yahoo! Small Business.

#384 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Lundi 4. Septembre 2006  19:43
Sujet: Re : Inumak n "stulles"
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 
Slam n R'ebbi fell-awen,

Azul a gma Omar.

Nek ak d-inigh .Ak ibarek R'ebbi. Tannemirt-ik s tussda.

 


Ar  tikel nnid'en ma yexsa  R'ebbi

--- Dans imedyazen1@..., Omar Amastan Mouffok <amastan_00@y...> a écrit
>
> Sslam n R&#803;ebbi fell-awen,
>
> Nekni &#947;er-ne&#947; "stulles" anamek-is "&#949;mu s tafat". Mi ara d-nini "yestulles-iyi yit&#803;ij", anamek-is "tewwet-d tafat-is &#947;er-i", "ur iyi-ye&#287;&#287;u ara ad wali&#947;". "Testulles-it tafat-nni n tker&#803;r&#803;ust" (tewwet-d s allen-is, ur t-te&#287;&#287;i ara ad iwali abrid) (Eblouir).
>
> I kenwi, amek ay as-teqqarem i wemyag-a deg tmiwa-nwen ?
>
> Neqqar di&#947; "ttulles" (être ébloui) : ttwa&#949;mu s tafat. "Ttullse&#947; seg tafat n yit&#803;ij". "Ttullsent wallen-iw, mi kecme&#947; s axxam, la ttwali&#947; kullec d t&#803;t&#803;lam".
>
> Ihi, ulac ccek dakk-n awal-a yekka-d seg wawal "tillas" (az&#803;ar : LS).
>
> Yella yiwen n gma-tne&#947;, ur cfi&#947; ara &#947;ef yisem-is, yenna-iyi-d dakk-n awal "tallest" ad yili yekka-d seg yiwen n uz&#803;ar netta d "tili". Ahat, deg tmazi&#947;t taqburt (taqdimt), awal "tili" yekka-d seg uz&#803;ar "LS", yernu Imazi&#947;en n zik ad ilin llan la d-qqaren "*tilist" (=tillas), maca ay-a yett&#947;imi-d kan d tamu&#947;li.
>
> Deg tama n Weqbil (&#931;in Lh&#803;emmam, Tizi Wezzu), mazal sseqdacen awal "tillas" (akk-n d-nni&#947; tikkelt-nni yezrin), yernu asuf-is (singulier) &#947;er-sen netta d "tallest". Yu&#947; lh&#803;al, &#947;er-sen nitni, "tallest" yes&#949;a sin n yinumak (lem&#949;ani) : 1- d t&#803;t&#803;lam. 2- d lawan-nni n yid&#803;, n tlemmast n yid&#803; anda ay d-i&#947;elli t&#803;t&#803;lam-nni aberkan, ay deg ur tezmired&#803; ad tfer&#803;zed&#803; acemma. Lawan-nni ibeddu-d seg tizi n ttnac (12) n yid&#803; alamma qrib d tafejrit -mi ara tebdu tettban-d tafat tamenzut n tfejrit. Ihi, "tallest" (asg. tillas) d lawan-nni n yid&#803; anda ay d-i&#947;elli t&#803;t&#803;lam ader&#947;al (lawan-nni yes&#949;a isem ula s ta&#949;r&#803;abt, ma ur ccid&#803;e&#947; ara qqaren-as "al-&#949;atama"). Deg Weqbil qqaren-d "temdel tallest", anamek-is "ye&#947;li-d t&#803;t&#803;lam-nni ay deg ur tettwalid&#803; acemma.
>
> D acu kan, awal "tallest" yes&#949;a anamek nid&#803;en, yemgerraden akk &#947;ef win n wawal-agi ay d-nessefhem sufella. "Tallest" anamek-is di&#947; "taqcict". Awal-a yekka-d seg ufeggag (radical) "yell" (yelli, yelli-s, atg.), d&#947;a d "yelli-s" ay d-yefkan "tallest". Ahat awal "yelli" s timmad-is ("yell" s tmace&#947;t) ad yili yekka-d seg wemyag "li" ne&#947; "el" s tmace&#947;t, u anamek-is, akk-n t-id-nessefhem tikkelt yezrin, "s&#949;u", d&#947;a "yelli" anamek-is deg las&#803;&#803;el "tin s&#949;i&#947;", "tin li&#947;", tin yellan d ayla-w). Awal "tallest" ur yettusseqdac ara at&#803;as deg teqbaylit, maca ssne&#947; yiwen wanzi, ttawin-t-id am usefru :
>
> H&#803;adret win ih&#803;eqqren tallest
> &#915;as akk-n mi ay d-tettlala
> H&#803;edr&#803;e&#947; mi t&#949;edda Tce&#949;lalt
> Nettat teqd&#803;a-d, nekk ala
>
> Anzi-a yes&#949;a tam&#949;ayt, ad awin-tt-id ssiwle&#947; sya ar sdat ncalleh.
>
> Da&#947;en nesseqdac awal :
>
> Butellis (yettwant&#803;aq [vutellis] s [t] agga&#947; -occulusif) : gma-tne&#947; Yidir yenna-d dakk-n wagi d yiwet n wad&#803;d&#803;an ay d-yettafken tidder&#947;elt. &#915;er-ne&#947; neqqar "butellis n yiyuzad&#803;", d yiwen wad&#803;d&#803;an ay ttad&#803;nent tyuzad&#803;, &#947;as ad twalid&#803; allen-nsent ldint, nitenti ur ttwalin ara, anamek-is ad&#803;d&#803;an-a yesder&#947;il-itent. Ahat, ula d nekni, deg las&#803;&#803;el, nella nesseqdac awal-a n butellis i kra n wad&#803;d&#803;an ay ttad&#803;nen yimdanen, lad&#947;a imi, win akk-n ay ttad&#803;nen yiyuzad&#803; ur as-neqqar ara "butellis" kan, wanag nrennu-as "n yiyuzad&#803;".
>
>
> Neqqar da&#947;en :
>
> Tillus (s [t] agga&#947; -occlusif) : wagi da&#947;en d ad&#803;d&#803;an, ttad&#803;nen-t yimdanen, maca ur z&#803;ri&#947; ara amek ay as-qqaren s tefr&#803;ensist. &#915;ef leh&#803;sab n tem&#947;art ay steqsa&#947;, tenna-iyi-d dakk-n ad&#803;d&#803;an n "tillus" ttad&#803;nen-t medden, maca h&#803;ellun/ttejjin seg-s. Qqaren-t zik tem&#947;arin : ad ak-yefk R&#803;ebbi tillus. Win ara yad&#803;nen tillus-a, ad yeqqel ur yettwali ara.
>
> Deg tgara, yella yiwen wawal ay d-yettussuddmen seg uz&#803;ar-agi n "LS" (n "tillas"), d acu kan, ibeddel akk d lweqt :
>
> Tella yiwet n tenfalit (expression) : t&#803;t&#803;lam h&#803;illus.
>
> Yu&#947; lh&#803;al, ulac ccek dakk-n awal-a n "h&#803;illus" ad yili yekka-d seg wawal "tillus" (isem n wad&#803;d&#803;an-nni). "T&#803;&#803;t&#803;lam h&#803;illus" d t&#803;t&#803;lam-nni aberkan, ader&#947;al ay deg ur tezmired&#803; ad twalid&#803; acemma. Nni&#947;-awen-d dakk-n tikkwal, mi ara yeqqel wawal ur t-sseqdacen ara yal ass, yezmer ad yezleg (ad ye&#949;wej) went&#803;aq n wawal-nni, u deg tegnit-a, nes&#949;a amedya n "tillus" ay yeqqlen d "h&#803;illus".
>
> Neqqar da&#947;en :" t&#803;t&#803;lam n ut&#803;eryis" i t&#803;t&#803;lam-nni ay deg ur tezmired&#803; ad twalid&#803; acemma.
>
> Ass-a ad neh&#803;bes kan da
>
> Ar timlilit ma yeb&#947;a R&#803;ebbi
>
> &#268;&#269; D&#803;d&#803; &#286;&#287; H&#803;h&#803; &#915;&#947;
> R&#803; r&#803; S&#803; s&#803;&#803; T&#803;&#803;t&#803; Z&#803; z&#803; &#931; &#949;
>
>
> Omar Amastan Mouffok amastan_00@y... wrote:
> Azul fell-awen,
>
> Ahat "ssulles" d yiwen-is akk d "stulles" deg unamek n "lexs'as' n tafat". Ahat d tamsertit kan (assimilation) ay d-yellan da : [s] + [t] = [ss].
>
> Ar timlilit ma yexs Yuc Ameqran
>
> y_atziri y_atziri@y... wrote:
> Azul fell-awen, <!--[if !supportEmptyParas]-->
> <!--[endif]-->
> Smaïl ifka-d amyag istules : istules wemkan . Anamek ines, Am akken id nenna, d amakan igi llant tillas negh win igi txus' tafat.
> Dacu yella wemyag nniden imggarad cwit' ghef winna id yefka Smaïl : ssules.
> <!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
> " Teâna tama n ddekkan yessullsen, tessa yas kra n wakal azegza" ( Rabdi-Loundja yellis n tamz'a)"
> <!--[if !supportEmptyParas]-->
> <!--[endif]-->
> Ar tikelt nnide'n ma yebgha R'ebbi.
>
>
>
> ---------------------------------
> Stay in the know. Pulse on the new Yahoo.com. Check it out.
>
>
>
> ---------------------------------
> Get your own web address for just $1.99/1st yr. We'll help. Yahoo! Small Business.
>

#385 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Lundi 4. Septembre 2006  20:23
Sujet: Abghas
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 

Abghas :d isem  ( courage )

 

«  abghas d win yuggaden ghef uqerru-s nett'a iâemmed »( Tagrest urghu -Mezdad)

 

Awal agi ulac-it deg umawal n Dallet. Ur zrigh ara ansi i t-id-yewwi Amar  Mezdad. Dacu, ad yili n Taqbaylit imi netta, am  akken  id-inna d adeg ines, ur ih'emmel ara ad i ssexdem awalen ijdiden ( néologismes).

 

http://www.ayamun.com


#386 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Lundi 4. Septembre 2006  20:28
Sujet: Annuf
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 

Annuf : tuffgha n webrid (égarement)


Nekni nghil nesâa ccix n taddart [] ma necced', ur neghri ara .

Nettradju ad agh d-yerr s-abrid ma nunef . Zigh d-nett'

i-gezwaren s-annuf " (M. Mammeri Inna-yas Ccix Muhend)


Wagi d awal ur n-ssexdam ara di ldjiha nnegh .


Ihi , i   tikelt nnid'en, ad awen d-inigh,    ar  ass  nnid'en ma  yebgha  Bab  igenwan.


#387 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mardi 5. Septembre 2006  15:56
Sujet: Amar Mezdad meâdur'
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Tameddit tamerbuḥt fell-ak a Yidir,
 
Ula d nekk ad ak-iniγ ad ak-ibarek Ṛebbi u tanemmirt s tussda γef yineγmisen (lexbarat) ay d-tettawiḍ deg wenmager-nneγ γef wawalen n tutlayt-nneγ tamaziγt.
 
Deg way-n yerzan Amar Mezdad, ma ur yexs ara (ur yebγi ara) ad yesseqdac awalen imaynuten, zemreγ ad ak-iniγ dakk-n netta meεduṛ, imi d tasekla ay itteg, deg tsekla ay iqeddec. Yuγ lḥal, nezmer ad d-nini dakk-n deg tsekla n tmaziγt n wass-a, llant snat n trebbaε : llan wid yebγan ad kemmlen kan ad sseqdacen tutlayt taqburt (taqdimt), tamensayt (traditionnelle), llan wiyaḍ yebγan ad d-skecmen awalen imaynuten u ad d-skecmen ula d aγanen (styles) imaynuten γer tutlayt.
 
Γef umedya (lemtel), Hamid Oubagha, aselway n tiddukla n Imedyazen, deg tmucuha-ines yesmenyaf ad teqqim kan tutlayt-nni taqburt (taqdimt) n zik, u ad ikemmel ad d-yettaru timucuha ay d-ileqqeḍ swaswa kan s tutlayt-nni ay yes ay tent-id-ssawlent temγarin. Maca, seg tama niḍen nezmer ad naf aṭas n yimeskaren (auteurs) n tmaziγt n wass-a, ama d wid ay d-yettarun ungalen (romans) neγ d wid ay d-yettarun tullisin (nouvelles) neγ ula d timucuha, sseqdacen awalen imaynuten yernu tikkwal, sseqdacen ula d tinfalyin (expressions) titrarin (modernes), banent dakk-n wwin-tent-id seg tutlayin niḍen.
 
Ma d nekk, deg tmuγli-inu, ttxemmimeγ dakk-n mgerraden yeḍrisen (textes) anda ay nezmer ad nesseqdec awalen itraren (modernes). Ma yella d timucuha n zik, yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n yif-it ma nkemmel nessawal-itent-id deg tira akk-n ay llant ssawalent-aneγ-tent-id tjidatin-nneγ s wawal, ladγa taswiεt-a, mi akk-a ay d aγ-d-mazal la tent-id-nleqqeḍ seg wennar. Xseγ ad γreγ u ad issineγ timucuha n Ayt Mlikec, n Ayt Ksila neγ Ayt Wertilan s yiles amaziγ n tmiwa-nni ay deg ay tent-id-ssawalen, maci s tutlayt tamaynut n wass-a, acku, taswiεt-a, iḍrisen ara d-nelqeḍ seg tmiwa-a, seg wennar, d iḍrisen ara yeqqimen d inagan γef wamek imeqranen llan ssawalen tutlayt tamaziγt deg tmiwa-a : ad d-ddun deg-sen aṭas n wawalen iqburen (iqdimen), aṭas n tenfalyin (expressions), aṭas n yinzan ... Ma yella albaεḍ ur yefki ara azal i way-a akk, yernu yessawel-d tamacahut-is s tutlayt-nni tatrart n wass-a, tamacahut-nni ad teqqel d taḥerfit (simple), d tasemmaḍt, ur d-yettγimi ara deg-s ṛṛuḥ n tmacahut-nni n temγarin n zik.
 
Seg tama niḍen, deg way-n yerzan tasekla tatrart am wungalen (romans) n ussugen (fiction) ay d-itteffγen ass-a, dinna, bab-is d ilelli (libre), a tutlayt ay as-yehwan ad tt-yesseqdec. D acu kan, a win yufan, yessefk ad d-nagem anect umi nezmer seg wawalen d tenfalyin (expressions) iqburen (iqdimen) n tutlayt-nneγ : imi d tasekla (littérature) ara ntteg, yessefk tasekla n wass-a ad tili d akemmel n tin n yiḍelli. Tasekla d taẓuri (d lfenn), maci d menwala ay as-izemren, maci d menwala ay izemren ad tt-isellek deg-s u ad d-yeg deg-s iqeddicen icebḥen. Agdud-nneγ d leqrun ay yeqqim i wakk-n ad aγ-d-yeg tasekla-a tatlayt (orale) ay nessen ass-a, tin n tmucuha, timεayin, isefra, atg. Agdud-nneγ yemsel-d, akk d lweqt, yiwet n tutlayt d tameṛkantit, teččuṛ d awalen, teččuṛ  d sser yernu tesεa ṛṛ̣uḥ ... amek ay tesεa ṛṛ̣uḥ ? Mi ara as-nsel, ad nḥulfu i lḥamu-nni n wexxam-nneγ n zik, i laman-nni d ṛṛaḥa-nni n lbal, am tin umi nella nettḥulfu asmi ay nella d imecṭuḥen ... Mi tesliḍ i tmacahut n zik, ad yewliwel wul-ik. Mi tesliḍ i usefru n zik, ad d-tewliwel tasa-k. Ayγer ? Acku imawlan-is ttawin-t-id s tutlayt-nni n zik, tin akk-n ay yes d-nekker, tin akk-n ay llan ttmeslayen-tt yimawlan-nneγ. Γef way-a, ur yessefk ara ass-a ad d-tili truẓi ger way-n yellan d aqbur (aqdim) d way-n yellan d amaynut. Ay-n ara itteg Mezdad deg wungalen-is yelha, win ay d-yeskecmen yiwen wawal n tmaziγt tatrart neγ sin, yelha daγen, d acu kan, ur yessefk ara ad ibeddel tutlayt-nneγ alamma teqqel ur tesεi ara sser, wanag yessefk ad yeεreḍ ad d-yagem akk ay-n umi yezmer seg tutlayt-nni tucbiḥt n zik.
 
D acu kan, cikkeγ dakk-n, sya ar sdat, ad ilin yinurar n tsekla (littérature) anda bab-is terra-t tmara ad yesseqdec awalen n tmaziγt tatrart (moderne). Yuγ lḥal, tamaziγt ur tezmir ara ad tkemmel kan akk-a, i lebda, ad teqqim kan d tutlayt ay yes ara nettaru kra n tḥucay (Ulac ssmaḥ ulac, Tafsut n Yimaziγt, atg.), d kra n wammuden (recueils) n yisefra, d kra n yimagraden n wesfelsef deg kra n tesγunin "timaziγin" yuran s tefṛensist. Yuγ lḥal, yessefk fell-aneγ ad nessimγer anrar n tutlayt tamaziγt, ad neldi iglan (horizons) imaynuten, ad neffeγ seg ujeγlal-nni n "tsekla" neγ tasekla takelsakt (classique), u ad nekcem γer yimaḍalen (mondes) niḍen n tmussni. Ass-a, amur ameqran deg wungalen ay d-itteffγen s tmaziγt d ungalen n tedyanin n tayri neγ ttawin-d tikkwal γef kra n wuguren n tmetti (société). D acu kan, la ttwaliγ dakk-n llan kra n yimeskaren imaziγen, seg zik bγan ad ffγen seg ujeγlal-a, u bdan la ttnadin ad d-ssuqqlen iqeddicen n yimeskaren (auteurs) niḍen, ladγa imeskaren ibeṛṛaniyen. S wazekka, a win yufan, ad neqqel nezmer ad naf ungalen d yedlisen seg yal tawsit (ṣ̣ṣ̣enf) : ama d ungalen n tayri neγ n tmetti, ama d ungalen n temsulta (romans policiers) neγ d ungalen n tussna n ussugen (science-fiction). I lmend n way-a, amdan terra-t tmara ad d-yessezgi tutlayt-is d way-n akk-n ay γef yettaru.
 
Lemmer ad d-nessuqqel idlisen n Jules Verne (d idlisen n tussna n ussugen) γer tmaziγt, terra-yaγ tmara ad nesseqdec aṭas n wawalen imaynuten, d awalen n tγawsiwin ay d-yennulfan deg tallit (zzman) n wass-a neγ bitt, d tiγawsiwin werεad neγ werğin nnulfant-d. Ay-a akk yettγimi-d d timsal yuklalen axemmem, yernu, akk-n tettwalim, mazal γezzif umecwaṛ.
 
Ar timlilit ma yexs Ugellid Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 

y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Abghas :d isem  ( courage )
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
«  abghas d win yuggaden ghef uqerru-s nett'a iâemmed »( Tagrest urghu -Mezdad)
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
Awal agi ulac-it deg umawal n Dallet. Ur zrigh ara ansi i t-id-yewwi Amar  Mezdad. Dacu, ad yili n Taqbaylit imi netta, am  akken  id-inna d adeg ines, ur ih'emmel ara ad i ssexdem awalen ijdiden ( néologismes).
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
http://www.ayamun.com


All-new Yahoo! Mail - Fire up a more powerful email and get things done faster.

#388 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mardi 5. Septembre 2006  16:27
Sujet: Awal "abghas"
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
Awal "abγas" yella deg tmawalt (lexique) n tmaziγt tatrart n Dda Lmulud, ad fell-as yeεfu Ṛebbi. Din, "abγas" anamek-is "akuṛaği, win yesεan lkuṛağ, tabγest, win ur nettagad ara" (courageux).
 
Ma d awal "lkuṛağ", Dda Lmulud yessers-it-id "tabγest" deg tmawalt-is (lexique).
 
Awal-a ur t-ssineγ ara deg teqbaylit, aẓar-is ur t-ssineγ ara deg wawal niḍen. Ma yella d Amer Mezdad akk d Dda Lmulud ay t-id-yeskeflen seg teqbaylit, ay-a d ay-n yelhan.
 
Bγiγ kan ad d-greγ tamawt dakk-n aṭas aṭas seg wawalen n tmaziγt tatrart ttwaddmen-d ama seg tmaceγt, ama seg tentala tacelḥit n Meṛṛuk.
 
Ar timlilit ma yexs Ugellid Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 


y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Abghas :d isem  ( courage )
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
«  abghas d win yuggaden ghef uqerru-s nett'a iâemmed »( Tagrest urghu -Mezdad)
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
Awal agi ulac-it deg umawal n Dallet. Ur zrigh ara ansi i t-id-yewwi Amar  Mezdad. Dacu, ad yili n Taqbaylit imi netta, am  akken  id-inna d adeg ines, ur ih'emmel ara ad i ssexdem awalen ijdiden ( néologismes).
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
http://www.ayamun.com


How low will we go? Check out Yahoo! Messenger’s low PC-to-Phone call rates.

#389 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mardi 5. Septembre 2006  17:06
Sujet: Re: Annuf
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
Γer-neγ, amyag "anef" anamek-is "eğğ" :
 
Anef : eğğ albaεḍ : anef-as ad iḍebber aqerru-yis : eğğ-it ad iḍebber aqerru-yis 
         neγ daγen "anef-as ad iṛuḥ", deg unamek n "εemmed-as, efk-as ttesriḥ ad yeg kra".
 
D acu kan, γef wakk-n ttwaliγ deg tama-nneγ, amyag "anef" sseqdacen-t s waṭas deg wanaḍ (impératif), ur t-sseqdacen ara aṭas deg yezri. Nekni nesseqdac ugar amyag "eğğ" deg yinumak n "baεed-as i walbaεḍ, anef-as", neγ "εemmed-as, efk-as ttesriḥ ad yeg kra" :
 
Eğğ-it, ad yelmed i yiman-is
Ur t-tettağğa ara yemma-s ad yeffeγ
 
Samia Saad-Bouzefrane, tin akk-n ay d-yuran "Tamawalt n Tsenselkimt Tamaziγt - Tafṛensist - Taglizit", tessers-d amyag "anef" s unamek n "abandonner" s tefṛensist. D acu kan, tasuqilt-a (asṭerjem) ur yelli iṣ̣eḥḥa ara deg wakk tignatin, γef leḥsab-iw :
 
Ur nezmir ara ad d-nini "axxam-nni unfen-as medden" (la maison a été abandonnée par les gens), wanag ad d-nini "axxam-nni ğğan-t medded".
 
Ur nezmir ara ad d-nini "ufan-d llufan, unfen-as yimawlan-is deg webrid" (ils ont trouvé un bébé abandonné par ses parents dans la rue), wanag ad d-nini "ufan-d llufan, ğğan-t yimawlan-is ...".
 
Ma deg way-n yerzan "tuffγa seg webrid", deg Tgemmunt n Lejdid (deg Yiwaḍiyen) sseqdacen amyag "nnfel" :
 
Qqaren : "yennfel i webrid", anamek-is "yeffeγ i webrid". Amyag-a yesεa anamek agmam (concret) d unamek amadwan (abstrait) :
 
Takeṛṛust-is tennfel i webrid (déraper) : teffeγ i webrid, tṛuḥ γer lfusi, tegrareb.
Argaz-nni yennfel i webrid : yeffeγ i webrid iqewmen, iṣ̣eggmen, yeffeγ i webrid n Sidi Ṛebbi, u yeqqel la itteg leḥṛam neγ ay-n n diri.
 
Amyag "nnfel" yekka-d seg wezwir (préfixe) "n" + "ffel".
 
Azwir "n" nesseqdac-it mi ara tili tigawt (action) la tḍerru γef win ay tt-igan; γef umedya (lemtel) :
jbed d amyag amsukk (transitif) : yejbed weqcic amrar
nnejbad (n + jbed) : d taγawsa-nni ay yettnejbaden : tinelli-nni (lxiḍ) tettnejbad.
 
Ffel, d amyag deg talγa taḥerfit (forme simple), anamek-is : "εeddi, jbu i kra" (dépasser, déborder). Amyag-a yekka-d seg uẓar "FL" ay d-yefkan awal "afella" (le haut - sufella), neγ tanzeγt (préposition) "fell-" (fell-ak, fell-as, fell-asen, atg.).
 
Ar timlilit ma yexs Ugellid Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 



y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Annuf : tuffgha n webrid (égarement)

Nekni nghil nesâa ccix n taddart [] ma necced', ur neghri ara .
Nettradju ad agh d-yerr s-abrid ma nunef . Zigh d-nett'
i-gezwaren s-annuf " (M. Mammeri Inna-yas Ccix Muhend)

Wagi d awal ur n-ssexdam ara di ldjiha nnegh .
<!--[if !supportEmptyParas]-->
Ihi , i   tikelt nnid'en, ad awen d-inigh,    ar  ass  nnid'en ma  yebgha  Bab  igenwan.<!--[endif]-->


Get your own web address for just $1.99/1st yr. We'll help. Yahoo! Small Business.

#390 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mardi 5. Septembre 2006  18:15
Sujet: Tigherghert d yighergher
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Ssalam εlikum,
 
Zik, lliγ la ttwaliγ dakk-n awal "tiγerγert" ad yili yettussuddem-d seg uẓar "QR/ΓR" ay d-yefkan "qqar" akk d "taγert", imi "agens" neγ "lqaεa" n wexxam "teqqur".
 
D acu kan, imi gma-tneγ Σumaṛ Derwic yenna-yaγ-d dakk-n γer-sen "iγerγer" d anrar, ihi yessefk ad neqqen awal "tiγerγert" γer uneggaru-a.
 
Yezmer lḥal, Leqbayel iqdimen ad ilin qqnen awal "tiγerγert" γer "yiγerγer"-a yellan d anrar. Akk-n d-nniγ tikkelt-nni yezrin, axxam n Leqbayel yebḍa d iḥricen : yella uddaynin (anda ay gganen lmal), nnig-s tella tkanna neγ taεrict (anda ay tteffren medden lerẓaq), sakk-in, ay akk ay d-yeqqimen seg wexxam d agens neγ d tiγerγert. Yuγ lḥal, d tiγerγert-a ay d amkan ameqran, ay iwesεen akk deg wexxam, dγa ahat semman-as akk-a imi, litteε-ines cebban-t γer win n wenrar (iγerγer).
 
Yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n awal "iγerγer" yesmektay-d temγer neγ litteε n wemkan, imi aslag (redoublement) n tunṭiqt (syllabe) "γer" (-γerγer) yesεa azal deg tegnit-a. Yella wawal niḍen : aṭeḥṭaḥ, anamek-is d amkan ay iwesεen (da llant snat n tunṭiqin yettemcabin, -ṭeḥṭaḥ, d ay-n ara aγ-yeğğen ad nxemmem dakk-n awal-a yeqsed-d kra n tγawsa meqqren, iwesεen).
 
Awal "Iγerγer" yettwassen deg kra n yismawen n yimukan :
 
Tama n Yigelmimen (Goulmima), tuzga-d deg wenẓul agmuḍan (sud-est) n Meṛṛuk, deg yiwet n tama yekkawen, deg uneẓruf (ṣ̣ṣ̣eḥra). Tama-a, ay deg medden mazal la ssawalen tamaziγt n Waṭlas, llan deg-s zik yiγerman (timdinin neγ tudrin umi d-zzin leṣ̣war, deg uneẓruf), am wid-nni ara naf deg Tγerdayt, deg Tin Mimun, deg Beccaṛ neγ deg Adrar, deg tmurt n Ldzayer.
 
Yiwen seg yiγerman-a qqaren-as "Iγrem n Yiγerγer". Iban kan iγrem-a yuzga-d deg neγ sdat n wemkan iwesεen, d anrar (anda ay sserwaten ?).
 
Deg uneẓruf (ṣ̣ṣ̣eḥra) n Ldzayer, deg yidurar n Uhaggaṛ, yella yiwen wasif qqaren-as Tanget. Asif-a ileḥḥu-d seg yidurar n Uhaggaṛ alamma d anẓul (sud), yettaweḍ alamma d Niger. Dinna, asif n Tanget qqaren-as Iγerγer. Iban kan dakk-n ula d Imucaγ sseqdacen awal "iγerγer", neγ ahat llan sseqdacen-t zik, deg tmaceγt taqburt (taqdimt).
 
Ar timlilit ma yexs Ugellid Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε

y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Slam n R'ebbi   fell-awen,


Awal agi ur tessinegh ara . D awal n Teqbaylit taqdimt (?)
Ulac-it  deg umawal n Dallet.
"Ibda amured yerna   ikker ghef  tqejjir'in-is di lawan. Ulac amd'diq  ittadjda  di tgherghert" .
Ghef  wakken  i t-fehmagh  di tewsit agi  awal agi yebgha ad yini : leqaâa, taqaâett  (sol )
Ar  tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi


Get your own web address for just $1.99/1st yr. We'll help. Yahoo! Small Business.

#391 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Mercredi 6. Septembre 2006  7:18
Sujet: Lemh'ella
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul fell-awen,

« Ur  rnin ar' asegg°ass lemh'ella  n Wefransis  ters-ed di  Sidi Fr'edj » (M. Mammeri Inna-yas Ccix Muhend- udem 50)

 

Dagi  awal  lemh'ella yesâa  anamek  n lâeskar  ( armée).  D awal n Teqbaylit.

 

Dacu, deg id'risen ijdiden  yuran s Teqbaylit negh s tantalin nnid'en  n  Tmazight d  igen , awal id yekkan  si Tmacaght (   tameslayt n Iheggaren) , i yettwasexdamen.

( Naït-Zerrad : lexique relgieux berbère  et néologie –udem 122).

 

Lemh'ella yella deg umawal Mohand Aitighil.

http://amawal.ifrance.com/


Ar tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi





#392 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mercredi 13. Septembre 2006  16:22
Sujet: Re: Lemh'ella
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
Awal n "lemḥella" la iyi-d-yettban dakk-n yekka-d seg taεṛabt, γas ma yella wagi d yiwen seg wawalen ay d-yegran deg teqbaylit timserreḥt n zik akk-n ad d-mmeslayen γef yigen (armée).
 
Yuγ lḥal, aṭas n wawalen n tudert tasertit (politique) d tserdasit (militaire) ay tella tesεa-ten teqbaylit u kkan-d seg taεṛabt, d acu kan, aṭas n tentalyin (dialectes) timaziγin niḍen ay deg d-qqimen wawalen n tudert tasertit (politique), γas ma yella tintalyin-a mfaraqent.
 
Deg teqbaylit nesεa awalen n taεṛabt am "aεsekṛiw, lεeskeṛ, sselṭan, aḥeṛsiw, ssif, leḥṣ̣in, lbuṛj, ddewla, leḥkem, atg." : awalen-a akk kkan-d seg taεṛabt, imi seg wasmi ay d-yekcem Lislam, taεṛabt teqqel tesεa tasγent tameqrant deg tudert tasertit (d tedyanit) n Yimaziγen. Taεṛabt tella d tutlayt n temdinin, tigeldiwin (royaumes) timaziγin tinselmin llant sεant timunaγ-nsent (capitales) deg temdinin (Acir, Taqliεt n Ayt Ḥemmad, Bgayet, Tlemsan, atg.), yernu d taεṛabt ay yellan d tutlayt n tmussni, n leqraya, dγa ismawen n tsuda (institution) n tsertit d yiserdasen yella umur ameqran deg-sen s taεṛabt.
 
Nnig way-a, yessefk ad d-nger tamawt dakk-n tuddsa tasertit (organisation politique) n Yimaziγen n zik tella temgerrad γef tuddsa tasertit n Uwanak (ddewla) atrar. Tuddsa tasertit n Uwanak ineslem d tuddsa tatrart (moderne) ay deg yella unabaḍ (lḥukuma) yesεan aqerru neγ lḥakem d lḥekkam ay d-yusan ddaw-as, akk d yigen (armée), akk d wegdud yettwaḥekmen, yernu tamurt tebḍa d timnaḍin (provinces), yal tamnaḍt tesεa win ay tt-iḥekmen, γas ma yella ur yelli ara seg tmurt-nni. Maca deg tuddsa tasertit taqburt n Yimaziγen, tamurt tebḍa d leεṛac (tiwsatin) d teqbilin (confédérations), yal lεeṛc yebḍa d tudrin, yal taddart tesεa tajmaεt : d tajmaεt-nni ay d ṛṛay n taddart, yernu d "lamin n taddart" ay tesεa γef uqerru-is, yernu s yinejmuyaε d lemcawṛat ay ferrun Yimaziγen timsal-nsen. Γas ma yella lamin n taddart d "aqerru" (d ccaf), maca ur yelli ara d lḥakem ara igen ay-n ay as-yehwan, wanag d ay-n ay γef msefhamen wayt taddart ara d-yini. Dγa seg zik, am wakk-n taddart tesεa lamin-ines, ula d lεeṛc d teqbilt sεan lamin-nsen. Dγa d yiwen am winna ay itteqqlen d "agellid" γer Yimaziγen n zik. Yuγ lḥal, ass-a, mi ara d-zemmken (déchifrer) neγ la d-ssefrayen yimassanen d acu ay uran lejdud-nneγ s tfinaγ, la d-ttafen dakk-n wigi uran aṭas n yismawen n yemdanen u sseddayen-d yid-sen awal "GLD" (agellid), dγa d ay-a ay yeğğan Salem Chaker (deg "Manuel de Linguistique aḥric wis 2"), ad ixemmem dakk-n wigi ur llin ara akk d igelliden imeqranen, wanag deg tallit-nni, d win yellan γef uqerru n kra n teqbilt (confédération) umi llan qqaren "agellid". Ihi, "agellid" γer Yimaziγen ur yelli ara kifkif-it am ugellid n ddewla tatrart (am ddewlat timaziγin ay d-yennulfan sdeffir n unekcum n Lislam). "Awanak" (ddewla) amaziγ n zik ur yesεi ara igen (armée), tasugna-agi (concept) n yigen ulac-it γer-neγ zik. Mi ara nexs (mi ara nebγu) ad nennaγ, ad d-nejmeε irgazen n leεṛac-nneγ, ad neg ṣ̣ṣ̣ef, ad nennaγ deg tallit-nni n yimenγi, sakk-n ad nemsefraq, ama nerna neγ nettwarna.
 
Ihi imi ay yemgerrad (yemxallaf) unagraw (système) n leḥkem n Yimaziγen γef win n ddewla tatrart (moderne), ula d awalen imaziγen yeqqnen γer tsertit ur d-myezgen ara swaswa kan akk d wid n tutlayin n yegduden yesεan ddewlat titrarin, dγa d ay-a ay aγ-yeğğan ad d-nerḍel awalen yeqqnen γer ddewla tatrart seg tutlayin niḍen.
 
Yella yiwen n yixef deg "Manuel de Linguistique Berbère" (aḥric wis sin, n Salem Chaker), yettmeslay-d γef temsal-a s wugar n ttfaṣ̣il (d ixef ay deg d-yettmeslay γef ussefru n tira n tfinaγt tiqburin, d wemgerrad yellan ger n unagraw -système- n leḥkem afiniqi d win n Yimaziγen, ad d-nawi fell-as awal, ncalleh tikkelt niḍen).
 
Ar timlilit ma yebγa Ṛebbi
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γ γ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε 


y_atziri <y_atziri@...> wrote:
Azul fell-awen,

« Ur  rnin ar' asegg°ass lemh'ella  n Wefransis  ters-ed di  Sidi Fr'edj » (M. Mammeri Inna-yas Ccix Muhend- udem 50)
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
Dagi  awal  lemh'ella yesâa  anamek  n lâeskar  ( armée).  D awal n Teqbaylit.
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
Dacu, deg id'risen ijdiden  yuran s Teqbaylit negh s tantalin nnid'en  n  Tmazight d  igen , awal id yekkan  si Tmacaght (   tameslayt n Iheggaren) , i yettwasexdamen.
( Naït-Zerrad : lexique relgieux berbère  et néologie –udem 122).
<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->
Lemh'ella yella deg umawal Mohand Aitighil.
http://amawal.ifrance.com/

Ar tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi





Yahoo! Messenger with Voice. Make PC-to-Phone Calls to the US (and 30+ countries) for 2¢/min or less.

#393 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mercredi 13. Septembre 2006  16:44
Sujet: Agujil r'ebban leâmum, rrbeh' ur t-yennum
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
Yella yiwen wanzi yeqqar-as : "Agujil ṛebban leεmum, rrbeḥ ur t-yennum, ama yella-d, ama ulac".
 
Yuγ lḥal, newwi-d awal, tikkelt-nni iεeddan γef yigujilen, u nenna-d dakk-n tweεεeṛ fell-asen tudert mi ara mmten yimawlan-nsen. Tuγ ula d win yesεan leεmum-is, γas agujil-nni d mmi-s n gma-tsen, maca ur as-ttgen ara leqrar, ur as-ttabdaden ara akk-n ara bedden i warraw-nsen.
 
Anzi-a qqaren-t-id γef win, mi ara teγli yis-s, ad yeḍmeε ad yaf wid ay as-yettilin, wid ay t-iqerben, maca ula d wid-nni ur ten-yettaf ara.
 
Deg umezruy, llan sin yimedyaten γef yigujilen Ṛebban leεmum, yiwen deg-sen yettafk-d amedya n diri, d win n ugujil ay seg ttasmen wigad-is u wḍen alamma ay bγan ad t-nγen, wagi d Yugurten, yiwen seg yigelliden n Yimaziγen ay yennuγen mgal (contre) n unekcum n Ṛṛuman. Yella umedya n ugujil, γas yeggujel seg temẓi-s, maca yufa-d εemmi-s sdat-s alamma ay d asmi ay yemmut uneggaru-a, wagi d Nnbi Muḥemmed, taẓallit d sslam n Ṛebbi fell-as. D acu kan, ula deg umezruy, drusit leεmum igan leqrar i warraw n waytmaten-nsen.
 
Ad d-neqqel γer temsalt-a tikkelt niḍen ma yexs Ugellid
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε
 
 


Talk is cheap. Use Yahoo! Messenger to make PC-to-Phone calls. Great rates starting at 1¢/min.

#394 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mercredi 13. Septembre 2006  16:55
Sujet: D acu-t "urettux" ?
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
"Arettux" [aṛeTSux] d amkan yudren/iṣ̣ubben ciṭṭaḥ s ddaw n tmurt, iga amzun d amruj, maca ur lqay ara (ur iγaz ara aṭas) :
 
Mi ara tleḥḥuḍ deg webrid neγ deg wakal, ad twaliḍ imukan yudren/iṣ̣ubben (dépressions), d wid-nni umi qqaren "irettuxen". Mi ara ttedduḍ deg wemkan ay deg yella leḥcic, akk akal idel/iγumm s leḥcic, tikkwal, tzemreḍ ad tegreḍ aḍar-ik deg urettux, dγa ad yebren neγ ad teγliḍ  Yuγ lḥal, tikkwal irettuxen ur d-ttbanen ara deg leḥcic.
 
Deg tama n Yiγil n Yimula (deg tγiwant n Yiwaḍiyen), qqaren-as "atterttuf" [atsertsuf].
 
Awal "arettux" ad yili yekka-d seg wemyag "rdex". Deg teqbaylit, rdex anamek-is "ader, ṣ̣ubb, knu γer daxel" : γef umedya (lemtel), tikkwal, ad twaliḍ ssqef n walbaεḍ n yexxamen "yerdex γer daxel", anamek-is "yekna γer daxel", yuder-d, la iteddu akk-n ad d-ihudd.
 
Ar timlilit ma yexs Ugellid Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε
 


Get your own web address for just $1.99/1st yr. We'll help. Yahoo! Small Business.

#395 De: "asennan" <asennan@...>
Date: Samedi 16. Septembre 2006  10:01
Sujet: Re : Isem n wemkan : Timsunin (Mchouneche)
asennan
Envoyer un message Envoyer un message
 
Tifawin,

Ufigh (ghrigh) yakan snat negh kradh tikkal awal 'tamsunt'
yettusemres s unamek n 'paradis, eldjennet', maca ur t-ufigh ara deg
yisegzawalen (dictionnaires) i d-yeghlin ger ifassen-inew.
Cfigh ufigh-t deg udlis n Mass Cheradi Hocine "Etudes en Linguistique
Tamaziqht".

Ar Tayedh.




--- Dans imedyazen1@..., Omar Amastan Mouffok
<amastan_00@y...> a écrit
>
> Tameddit tamerbuḥt fell-awen,
>
>   Timsunin d yiwet n temdint d tamecṭut, tuzga-d deg ugafa n
Tbeskert (Biskra). Ta d yiwet seg tmiwa ticawiyin n twilayt n
Tberskert.
>
>   Timsunin szelgen-as (sεewjen-as) akk isem-is, rran-
d "Mcunec" s tefṛensist d taεṛabt. Yuγ
lḥal, aṭas n yismawen n yimukan n tmurt n Yicawiyen ay
szelgen neγ sεeṛben-ten, ad d-nawi fell-asen awal
yiwen wass ma yexs Yuc Ameqran.
>
>   Timsunin ur ẓriγ s ttbut d acu ay d anamek-is, maca,
γef wakk-n la d-yettban, d isem unti (féminin) asget (pluriel),
ad yili yekka-d seg wasuf "tamsunt". Isem-a ur t-id-ufiγ ara
yettusseqdac deg kra n tentala (dialecte), d acu kan, ad yili yekka-d
seg "amessun" (win yessnen). Ahat, zik-nni, deg taddart n Temsunin
llant ttidirent temγarin d timrabḍin, d tid yettafken
zzyaṛa (ttkacafent) neγ tijebbaṛin yettdawin medden.
>
>   Yella yiwen wemkan, deg taddart n Tgemmunt n Lejdid, qqaren-
as "Tiniḍifin". Amkan-a yeqreb γer wakal n Tizi Hibel.
Tiniḍifin uzgant-d deg lexla, ur yezdiγ yiwen dinna. D acu
kan, mi ara tawḍeḍ γer din, ad tafeḍ yiwen
wexxam, seg zik ay yella, tura εawden-as lebni, ttzuṛun-t-
id medden. La d-qqaren dakk-n "Tiniḍifin"-agi d tilawin yellan
zedγent deg wexxam-nni zik-nni, ttqadaren-tent medden, llant d
timrabḍin, u asmi mmutent, qqlent d tibaḍniyin.
>
>   Ibaḍniyen (asuf : abaḍni) d ṛṛuḥ n
win yemmuten, yettidir deg tbaḍnit, deg ddunit ur d-nettban
ara, u yettεassa γef medden. Dγa, asmi ay mmutent
tilawin-nni, qqlent d tiεessasin n wemkan-nni, u semman-
as "Tiniḍifin", γef yisem-nsent. Ur neẓri ara d acu-
t unamek n "Tiniḍifin" deg tutlayt (ad yili yekka-d seg wasuf-
singulier "tiniḍift").
>
>   Fkiγ-d amedya-a i wakk-n kan ad d-ssekneγ dakk-n
tikkwal, kra n yismawen n yimukan ttsemmin-ten γef yimdanen
yeddren deg-sen. Maca llan aṭas n yismawen niḍen am wakk-
a.
>
>     Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ
Γγ
>   Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ
Ẓ ẓ Σ  ε
>
>
>
>
> ---------------------------------
> How low will we go? Check out Yahoo! Messenger's low  PC-to-Phone
call rates.
>

#396 De: omar derouich <ulusir60@...>
Date: Samedi 16. Septembre 2006  16:14
Sujet: RE : Re : Isem n wemkan : Timsunin (Mchouneche)
ulusir60
Envoyer un message Envoyer un message
 
Timeddiwin! (bonne après-midi)
Izmer lh'al d Mass CERRADI i d-isnulfan awal-nni!
Awal TIMSUNIN nessen-it deg wakal maca ur nessin ara acu n unamek-ines (signification)!
Acu n uswir (niveau) i ila (isâa) mass Cerradi deg yiger n tesnilsit (linguistique)?
Nessen-it d ameghnas ghef tmazight maca ur illi ara d amussnaw deg tmazight.
Ssaramegh ad yili zeglegh deg wayen i d-nnigh!
Tanemmirt

asennan <asennan@...> a écrit :
Tifawin,

Ufigh (ghrigh) yakan snat negh kradh tikkal awal 'tamsunt'
yettusemres s unamek n 'paradis, eldjennet', maca ur t-ufigh ara deg
yisegzawalen (dictionnaires) i d-yeghlin ger ifassen-inew.
Cfigh ufigh-t deg udlis n Mass Cheradi Hocine "Etudes en Linguistique
Tamaziqht".

Ar Tayedh.

 


--- Dans imedyazen1@..., Omar Amastan Mouffok
<amastan_00@y...> a écrit
>
> Tameddit tamerbuh&#803;t fell-awen,
>   
>   Timsunin d yiwet n temdint d tamect&#803;ut, tuzga-d deg ugafa n
Tbeskert (Biskra). Ta d yiwet seg tmiwa ticawiyin n twilayt n
Tberskert.
>   
>   Timsunin szelgen-as (s&#949;ewjen-as) akk isem-is, rran-
d "Mcunec" s tefr&#803;ensist d ta&#949;r&#803;abt. Yu&#947;
lh&#803;al, at&#803;as n yismawen n yimukan n tmurt n Yicawiyen ay
szelgen ne&#947; s&#949;er&#803;ben-ten, ad d-nawi fell-asen awal
yiwen wass ma yexs Yuc Ameqran.
>   
>   Timsunin ur z&#803;ri&#947; s ttbut d acu ay d anamek-is, maca,
&#947;ef wakk-n la d-yettban, d isem unti (féminin) asget (pluriel),
ad yili yekka-d seg wasuf "tamsunt". Isem-a ur t-id-ufi&#947; ara
yettusseqdac deg kra n tentala (dialecte), d acu kan, ad yili yekka-d
seg "amessun" (win yessnen). Ahat, zik-nni, deg taddart n Temsunin
llant ttidirent tem&#947;arin d timrabd&#803;in, d tid yettafken
zzyar&#803;a (ttkacafent) ne&#947; tijebbar&#803;in yettdawin medden.
>   
>   Yella yiwen wemkan, deg taddart n Tgemmunt n Lejdid, qqaren-
as "Tinid&#803;ifin". Amkan-a yeqreb &#947;er wakal n Tizi Hibel.
Tinid&#803;ifin uzgant-d deg lexla, ur yezdi&#947; yiwen dinna. D acu
kan, mi ara tawd&#803;ed&#803; &#947;er din, ad tafed&#803; yiwen
wexxam, seg zik ay yella, tura &#949;awden-as lebni, ttzur&#803;un-t-
id medden. La d-qqaren dakk-n "Tinid&#803;ifin"-agi d tilawin yellan
zed&#947;ent deg wexxam-nni zik-nni, ttqadaren-tent medden, llant d
timrabd&#803;in, u asmi mmutent, qqlent d tibad&#803;niyin.
>   
>   Ibad&#803;niyen (asuf : abad&#803;ni) d r&#803;r&#803;uh&#803; n
win yemmuten, yettidir deg tbad&#803;nit, deg ddunit ur d-nettban
ara, u yett&#949;assa &#947;ef medden. D&#947;a, asmi ay mmutent
tilawin-nni, qqlent d ti&#949;essasin n wemkan-nni, u semman-
as "Tinid&#803;ifin", &#947;ef yisem-nsent. Ur nez&#803;ri ara d acu-
t unamek n "Tinid&#803;ifin" deg tutlayt (ad yili yekka-d seg wasuf-
singulier "tinid&#803;ift").  
>   
>   Fki&#947;-d amedya-a i wakk-n kan ad d-ssekne&#947; dakk-n
tikkwal, kra n yismawen n yimukan ttsemmin-ten &#947;ef yimdanen
yeddren deg-sen. Maca llan at&#803;as n yismawen nid&#803;en am wakk-
a.
>   
>     &#268;&#269;  D&#803;d&#803;  &#286;&#287;  H&#803;h&#803;
&#915;&#947;
>   R&#803; r&#803;  S&#803; s&#803;&#803; T&#803;&#803;t&#803; 
Z&#803; z&#803; &#931;  &#949;  
>   
>
>
>             
> ---------------------------------
> How low will we go? Check out Yahoo! Messenger's low  PC-to-Phone
call rates.
>






Yahoo! Mail réinvente le mail ! Découvrez le nouveau Yahoo! Mail et son interface révolutionnaire.

#397 De: F B <asennan@...>
Date: Dimanche 17. Septembre 2006  21:15
Sujet: Re: RE : Re : Isem n wemkan : Timsunin (Mchouneche)
asennan
Envoyer un message Envoyer un message
 
Timensiwin,
 
Tamezwarut, ula d nek bedregh-d aghbalu-inew, ghef yal yiwen ad iz'er azal-ines.
Tis snat, imyura imazighen merr'a d imeghnasen. Aswir n Mass Cerradi d aswir n Mezdad d wiyid'.
Tis krad', amek armi acku kan ur t-qbiled' ara tarrayt n tira n Mass Cerradi (Nek daghen!) terrid' d ulac. Uguren n tira n tmazight dayen yellan, maci d Cerradi negh d Bahbouh negh d Lahbib Fouad i ten-id-yesnulfan, z'er kan asefru-inek deg tesghunt To Topos!
Ur tezgiled' ara deg wayen i d-tennid' imi d amnad-inek, yal yiwen ghur-es azref ad yel amnad. Key negh Nek negh Mass Cerrad!
 
Taneggarut, tennid' nessen awal timsunin deg wakal, ad k-d-smektigh kan nwis awal a3rab 'al-jannah' anamek-ines amezwaru d 'urti'...
 
Ar tayedh

omar derouich <ulusir60@...> wrote:
Timeddiwin! (bonne après-midi)
Izmer lh'al d Mass CERRADI i d-isnulfan awal-nni!
Awal TIMSUNIN nessen-it deg wakal maca ur nessin ara acu n unamek-ines (signification)!
Acu n uswir (niveau) i ila (isâa) mass Cerradi deg yiger n tesnilsit (linguistique)?
Nessen-it d ameghnas ghef tmazight maca ur illi ara d amussnaw deg tmazight.
Ssaramegh ad yili zeglegh deg wayen i d-nnigh!
Tanemmirt

asennan <asennan@...> a écrit :
Tifawin,

Ufigh (ghrigh) yakan snat negh kradh tikkal awal 'tamsunt'
yettusemres s unamek n 'paradis, eldjennet', maca ur t-ufigh ara deg
yisegzawalen (dictionnaires) i d-yeghlin ger ifassen-inew.
Cfigh ufigh-t deg udlis n Mass Cheradi Hocine "Etudes en Linguistique
Tamaziqht".

Ar Tayedh.

 


--- Dans imedyazen1@..., Omar Amastan Mouffok
<amastan_00@y...> a écrit
>
> Tameddit tamerbuh&#803;t fell-awen,
>   
>   Timsunin d yiwet n temdint d tamect&#803;ut, tuzga-d deg ugafa n
Tbeskert (Biskra). Ta d yiwet seg tmiwa ticawiyin n twilayt n
Tberskert.
>   
>   Timsunin szelgen-as (s&#949;ewjen-as) akk isem-is, rran-
d "Mcunec" s tefr&#803;ensist d ta&#949;r&#803;abt. Yu&#947;
lh&#803;al, at&#803;as n yismawen n yimukan n tmurt n Yicawiyen ay
szelgen ne&#947; s&#949;er&#803;ben-ten, ad d-nawi fell-asen awal
yiwen wass ma yexs Yuc Ameqran.
>   
>   Timsunin ur z&#803;ri&#947; s ttbut d acu ay d anamek-is, maca,
&#947;ef wakk-n la d-yettban, d isem unti (féminin) asget (pluriel),
ad yili yekka-d seg wasuf "tamsunt". Isem-a ur t-id-ufi&#947; ara
yettusseqdac deg kra n tentala (dialecte), d acu kan, ad yili yekka-d
seg "amessun" (win yessnen). Ahat, zik-nni, deg taddart n Temsunin
llant ttidirent tem&#947;arin d timrabd&#803;in, d tid yettafken
zzyar&#803;a (ttkacafent) ne&#947; tijebbar&#803;in yettdawin medden.
>   
>   Yella yiwen wemkan, deg taddart n Tgemmunt n Lejdid, qqaren-
as "Tinid&#803;ifin". Amkan-a yeqreb &#947;er wakal n Tizi Hibel.
Tinid&#803;ifin uzgant-d deg lexla, ur yezdi&#947; yiwen dinna. D acu
kan, mi ara tawd&#803;ed&#803; &#947;er din, ad tafed&#803; yiwen
wexxam, seg zik ay yella, tura &#949;awden-as lebni, ttzur&#803;un-t-
id medden. La d-qqaren dakk-n "Tinid&#803;ifin"-agi d tilawin yellan
zed&#947;ent deg wexxam-nni zik-nni, ttqadaren-tent medden, llant d
timrabd&#803;in, u asmi mmutent, qqlent d tibad&#803;niyin.
>   
>   Ibad&#803;niyen (asuf : abad&#803;ni) d r&#803;r&#803;uh&#803; n
win yemmuten, yettidir deg tbad&#803;nit, deg ddunit ur d-nettban
ara, u yett&#949;assa &#947;ef medden. D&#947;a, asmi ay mmutent
tilawin-nni, qqlent d ti&#949;essasin n wemkan-nni, u semman-
as "Tinid&#803;ifin", &#947;ef yisem-nsent. Ur nez&#803;ri ara d acu-
t unamek n "Tinid&#803;ifin" deg tutlayt (ad yili yekka-d seg wasuf-
singulier "tinid&#803;ift").  
>   
>   Fki&#947;-d amedya-a i wakk-n kan ad d-ssekne&#947; dakk-n
tikkwal, kra n yismawen n yimukan ttsemmin-ten &#947;ef yimdanen
yeddren deg-sen. Maca llan at&#803;as n yismawen nid&#803;en am wakk-
a.
>   
>     &#268;&#269;  D&#803;d&#803;  &#286;&#287;  H&#803;h&#803;
&#915;&#947;
>   R&#803; r&#803;  S&#803; s&#803;&#803; T&#803;&#803;t&#803; 
Z&#803; z&#803; &#931;  &#949;  
>   
>
>
>             
> ---------------------------------
> How low will we go? Check out Yahoo! Messenger's low  PC-to-Phone
call rates.
>






Yahoo! Mail réinvente le mail ! Découvrez le nouveau Yahoo! Mail et son interface révolutionnaire.


Yahoo! Messenger with Voice. Make PC-to-Phone Calls to the US (and 30+ countries) for 2¢/min or less.

#398 De: omar derouich <ulusir60@...>
Date: Dimanche 17. Septembre 2006  21:55
Sujet: RE : Re: RE : Re : Isem n wemkan : Timsunin
ulusir60
Envoyer un message Envoyer un message
 
Timensiwin a gma..."ssuref-iyi ur ssinegh isem-ik)
Asmi mmeslayegh ghef Mass CERRADI, zeghnegh (j'ai critiqué) ayen i yura ghef tmazight, yerna netta ur illi d amusnaw n tesnilsit. Nekkini, daghen, ur lligh ara d amusnaw negh nnigh ifegh mass Cerradi!
Uguren n tira llan maca dir-it win i das-irennun uguren amm mass Beh'buh; netta issawed' almi yughal wayen i yura d afghul (caricature) s wawalen anda llan 3T ! d tiselbi tagi!
Ssuref-iyi ma nnigh-ak belli tzegled mi tsersed Mezdad deg yiwen uswir akw d Cerradi; ssnegh belli d imeghnasen maca myugaren deg yiger n tsekla. Issefk ad tefked i Kisar aylas!
Ghef tira n usefru-w di tesghunt To Topos, issefk ad ak-inigh belli d mass Nabil BUDRAA i izuzzren tira-nni akw d tira i d-iddan deg tesghunt. Nekkin, asmi i das-uznegh isefra-nu uznegh-as ula d tisefsa (ttf) s wayes urigh id'risen-inu, yerna, nnigh-as ma ira (ibgha) ad as-fkegh afus n tallelt deg useghti (correction) n tmedyazt tamazight ans'uf!
Maca, netta, ahat ikuker imi yella d aberselmad (prof) di tesdawit; ur iqbil ara ad issuter afus i kra n umeksa n Wat'las Ameqwran amm nekkini!
Ssaramegh ad nili nemyakaz
S tegmat! (fraternellement)
Eumar


F B <asennan@...> a écrit :
Timensiwin,
 
Tamezwarut, ula d nek bedregh-d aghbalu-inew, ghef yal yiwen ad iz'er azal-ines.
Tis snat, imyura imazighen merr'a d imeghnasen. Aswir n Mass Cerradi d aswir n Mezdad d wiyid'.
Tis krad', amek armi acku kan ur t-qbiled' ara tarrayt n tira n Mass Cerradi (Nek daghen!) terrid' d ulac. Uguren n tira n tmazight dayen yellan, maci d Cerradi negh d Bahbouh negh d Lahbib Fouad i ten-id-yesnulfan, z'er kan asefru-inek deg tesghunt To Topos!
Ur tezgiled' ara deg wayen i d-tennid' imi d amnad-inek, yal yiwen ghur-es azref ad yel amnad. Key negh Nek negh Mass Cerrad!
 
Taneggarut, tennid' nessen awal timsunin deg wakal, ad k-d-smektigh kan nwis awal a3rab 'al-jannah' anamek-ines amezwaru d 'urti'...
 
Ar tayedh

omar derouich <ulusir60@...> wrote:
Timeddiwin! (bonne après-midi)
Izmer lh'al d Mass CERRADI i d-isnulfan awal-nni!
Awal TIMSUNIN nessen-it deg wakal maca ur nessin ara acu n unamek-ines (signification)!
Acu n uswir (niveau) i ila (isâa) mass Cerradi deg yiger n tesnilsit (linguistique)?
Nessen-it d ameghnas ghef tmazight maca ur illi ara d amussnaw deg tmazight.
Ssaramegh ad yili zeglegh deg wayen i d-nnigh!
Tanemmirt

asennan <asennan@...> a écrit :
Tifawin,

Ufigh (ghrigh) yakan snat negh kradh tikkal awal 'tamsunt'
yettusemres s unamek n 'paradis, eldjennet', maca ur t-ufigh ara deg
yisegzawalen (dictionnaires) i d-yeghlin ger ifassen-inew.
Cfigh ufigh-t deg udlis n Mass Cheradi Hocine "Etudes en Linguistique
Tamaziqht".

Ar Tayedh.

 


--- Dans imedyazen1@..., Omar Amastan Mouffok
<amastan_00@y...> a écrit
>
> Tameddit tamerbuh&#803;t fell-awen,
>   
>   Timsunin d yiwet n temdint d tamect&#803;ut, tuzga-d deg ugafa n
Tbeskert (Biskra). Ta d yiwet seg tmiwa ticawiyin n twilayt n
Tberskert.
>   
>   Timsunin szelgen-as (s&#949;ewjen-as) akk isem-is, rran-
d "Mcunec" s tefr&#803;ensist d ta&#949;r&#803;abt. Yu&#947;
lh&#803;al, at&#803;as n yismawen n yimukan n tmurt n Yicawiyen ay
szelgen ne&#947; s&#949;er&#803;ben-ten, ad d-nawi fell-asen awal
yiwen wass ma yexs Yuc Ameqran.
>   
>   Timsunin ur z&#803;ri&#947; s ttbut d acu ay d anamek-is, maca,
&#947;ef wakk-n la d-yettban, d isem unti (féminin) asget (pluriel),
ad yili yekka-d seg wasuf "tamsunt". Isem-a ur t-id-ufi&#947; ara
yettusseqdac deg kra n tentala (dialecte), d acu kan, ad yili yekka-d
seg "amessun" (win yessnen). Ahat, zik-nni, deg taddart n Temsunin
llant ttidirent tem&#947;arin d timrabd&#803;in, d tid yettafken
zzyar&#803;a (ttkacafent) ne&#947; tijebbar&#803;in yettdawin medden.
>   
>   Yella yiwen wemkan, deg taddart n Tgemmunt n Lejdid, qqaren-
as "Tinid&#803;ifin". Amkan-a yeqreb &#947;er wakal n Tizi Hibel.
Tinid&#803;ifin uzgant-d deg lexla, ur yezdi&#947; yiwen dinna. D acu
kan, mi ara tawd&#803;ed&#803; &#947;er din, ad tafed&#803; yiwen
wexxam, seg zik ay yella, tura &#949;awden-as lebni, ttzur&#803;un-t-
id medden. La d-qqaren dakk-n "Tinid&#803;ifin"-agi d tilawin yellan
zed&#947;ent deg wexxam-nni zik-nni, ttqadaren-tent medden, llant d
timrabd&#803;in, u asmi mmutent, qqlent d tibad&#803;niyin.
>   
>   Ibad&#803;niyen (asuf : abad&#803;ni) d r&#803;r&#803;uh&#803; n
win yemmuten, yettidir deg tbad&#803;nit, deg ddunit ur d-nettban
ara, u yett&#949;assa &#947;ef medden. D&#947;a, asmi ay mmutent
tilawin-nni, qqlent d ti&#949;essasin n wemkan-nni, u semman-
as "Tinid&#803;ifin", &#947;ef yisem-nsent. Ur nez&#803;ri ara d acu-
t unamek n "Tinid&#803;ifin" deg tutlayt (ad yili yekka-d seg wasuf-
singulier "tinid&#803;ift").  
>   
>   Fki&#947;-d amedya-a i wakk-n kan ad d-ssekne&#947; dakk-n
tikkwal, kra n yismawen n yimukan ttsemmin-ten &#947;ef yimdanen
yeddren deg-sen. Maca llan at&#803;as n yismawen nid&#803;en am wakk-
a.
>   
>     &#268;&#269;  D&#803;d&#803;  &#286;&#287;  H&#803;h&#803;
&#915;&#947;
>   R&#803; r&#803;  S&#803; s&#803;&#803; T&#803;&#803;t&#803; 
Z&#803; z&#803; &#931;  &#949;  
>   
>
>
>             
> ---------------------------------
> How low will we go? Check out Yahoo! Messenger's low  PC-to-Phone
call rates.
>






Yahoo! Mail réinvente le mail ! Découvrez le nouveau Yahoo! Mail et son interface révolutionnaire.


Yahoo! Messenger with Voice. Make PC-to-Phone Calls to the US (and 30+ countries) for 2¢/min or less.


Découvrez un nouveau moyen de poser toutes vos questions quelque soit le sujet ! Yahoo! Questions/Réponses pour partager vos connaissances, vos opinions et vos expériences. Cliquez ici.

#399 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Lundi 18. Septembre 2006  11:34
Sujet: Tamazight d yiwen-is seg Wat'las Ameqran alamma d At'las n Leqbayel d Wewras
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Sslam n Ṛebbi fell-awen,
 
Amyalel (amεiwen) gar Yimaziγen n tmiwa yemgerraden d ay-n yessefken ad yili, ladγa gar Yimaziγen n Meṛṛuk d wid n Ldzayer d yimeγnasen (militants) iẓewren n Libya.
 
Ur yessefk ara akk ad neg meḥyaf, ad neg amgerrad u ad nessebεed imaziγwalen (wid yessawalen tamaziγt) n kra n tama imi kan ara nḥulfu dakk-n tamaziγt-is temgerrad γef tin-nneγ (tamaziγt n Tmurt n Leqbayel) : tintalyin (dialectes) timaziγin akk d yiwen-nsent, ur telli tin yifen tayeḍ deg ccbaḥa neγ deg way-n niḍen. Yessefk ad yili wembaddel d ameqran u d ameṛkanti aṭas aṭas gar Yimaziγen s tutlayt tamaziγt u s tutlayt kan tamaziγt, s tmaziγt kan, acku d tutlayt-nni ay γef nqeddec, d tin ay γef nerγa, d tin ay nexs (ay nebγa) ad tidir. Amek ay yezmer kra n lğens ad d-yessukkes (ad d-isellek) tutlayt-is mebla ma yesseqdec-itt d waytmaten-is ?
 
Daγen, ad asen-geγ ifadden i waytmaten-nneγ n Tmurt n Leqbayel akk-n ssiγen i yiman-nsen tanumi ad qqaren iḍrisen imaziγen ay uran waytmaten-nneγ n Meṛṛuk s tmaziγt, ad issinen s tγawla tintalyin timeṛṛukiyin yernu ay-a yezmer ad yessifses taywalt (communication) gar-aneγ s tmaziγt.
 
Nekni nemdez (nefṛeḥ) s waytmaten-nneγ Imaziγen n Meṛṛuk d Libya ay d aγ-d-yettarun tibratin, rezzun-d γef udeg d wenmager-nneγ, qqaren ay-n ay d-nettaru yernu cebbḥen-aγ taqaεet s tisin-nsen. Neqqar-asen : anṣ̣uf yis-wen, lεeslama-nwen γer-neγ
 
Ar timlilit ma yebγa Ṛebbi
  
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε
 


How low will we go? Check out Yahoo! Messenger’s low PC-to-Phone call rates.

#400 De: "asennan" <asennan@...>
Date: Lundi 18. Septembre 2006  19:53
Sujet: RE : Re: RE : Re : Isem n wemkan : Timsunin
asennan
Envoyer un message Envoyer un message
 
Azul,

Tikkelt nidhen, akken ay terridh i Kisar ayla-s, Kisar-inek d win-
inew maci d yiwen! Aya merr'a ghef nettmeslay d tamsalt n tmughli n
umdan. Maci imi ghur-ek Mass Mezdad yelha at'as, ay Mass Cerradi d
yir-it at'as.

S timuzzeght,
][ares.


--- Dans imedyazen1@..., omar derouich <ulusir60@y...> a
écrit
>
> Timensiwin a gma..."ssuref-iyi ur ssinegh isem-ik)
>   Asmi mmeslayegh ghef Mass CERRADI, zeghnegh (j'ai critiqué) ayen
i yura ghef tmazight, yerna netta ur illi d amusnaw n tesnilsit.
Nekkini, daghen, ur lligh ara d amusnaw negh nnigh ifegh mass Cerradi!
>   Uguren n tira llan maca dir-it win i das-irennun uguren amm mass
Beh'buh; netta issawed' almi yughal wayen i yura d afghul
(caricature) s wawalen anda llan 3T ! d tiselbi tagi!
>   Ssuref-iyi ma nnigh-ak belli tzegled mi tsersed Mezdad deg yiwen
uswir akw d Cerradi; ssnegh belli d imeghnasen maca myugaren deg
yiger n tsekla. Issefk ad tefked i Kisar aylas!
>   Ghef tira n usefru-w di tesghunt To Topos, issefk ad ak-inigh
belli d mass Nabil BUDRAA i izuzzren tira-nni akw d tira i d-iddan
deg tesghunt. Nekkin, asmi i das-uznegh isefra-nu uznegh-as ula d
tisefsa (ttf) s wayes urigh id'risen-inu, yerna, nnigh-as ma ira
(ibgha) ad as-fkegh afus n tallelt deg useghti (correction) n
tmedyazt tamazight ans'uf!
>   Maca, netta, ahat ikuker imi yella d aberselmad (prof) di
tesdawit; ur iqbil ara ad issuter afus i kra n umeksa n Wat'las
Ameqwran amm nekkini!
>   Ssaramegh ad nili nemyakaz
>   S tegmat! (fraternellement)
>   Eumar
>
>
> F B <asennan@y...> a écrit :
>     Timensiwin,
>
>   Tamezwarut, ula d nek bedregh-d aghbalu-inew, ghef yal yiwen ad
iz'er azal-ines.
>   Tis snat, imyura imazighen merr'a d imeghnasen. Aswir n Mass
Cerradi d aswir n Mezdad d wiyid'.
>   Tis krad', amek armi acku kan ur t-qbiled' ara tarrayt n tira n
Mass Cerradi (Nek daghen!) terrid' d ulac. Uguren n tira n tmazight
dayen yellan, maci d Cerradi negh d Bahbouh negh d Lahbib Fouad i ten-
id-yesnulfan, z'er kan asefru-inek deg tesghunt To Topos!
>   Ur tezgiled' ara deg wayen i d-tennid' imi d amnad-inek, yal
yiwen ghur-es azref ad yel amnad. Key negh Nek negh Mass Cerrad!
>
>   Taneggarut, tennid' nessen awal timsunin deg wakal, ad k-d-
smektigh kan nwis awal a3rab 'al-jannah' anamek-ines amezwaru
d 'urti'...
>
>   Ar tayedh
>
> omar derouich <ulusir60@y...> wrote:
>     Timeddiwin! (bonne après-midi)
>   Izmer lh'al d Mass CERRADI i d-isnulfan awal-nni!
>   Awal TIMSUNIN nessen-it deg wakal maca ur nessin ara acu n unamek-
ines (signification)!
>   Acu n uswir (niveau) i ila (isâa) mass Cerradi deg yiger n
tesnilsit (linguistique)?
>   Nessen-it d ameghnas ghef tmazight maca ur illi ara d amussnaw
deg tmazight.
>   Ssaramegh ad yili zeglegh deg wayen i d-nnigh!
>   Tanemmirt
>
> asennan <asennan@y...> a écrit :
>   Tifawin,
>
> Ufigh (ghrigh) yakan snat negh kradh tikkal awal 'tamsunt'
> yettusemres s unamek n 'paradis, eldjennet', maca ur t-ufigh ara
deg
> yisegzawalen (dictionnaires) i d-yeghlin ger ifassen-inew.
> Cfigh ufigh-t deg udlis n Mass Cheradi Hocine "Etudes en
Linguistique
> Tamaziqht".
>
> Ar Tayedh.
>
>
>
>
> --- Dans imedyazen1@..., Omar Amastan Mouffok
> <amastan_00@y...> a écrit
> >
> > Tameddit tamerbuḥt fell-awen,
> >
> >   Timsunin d yiwet n temdint d tamecṭut, tuzga-d deg ugafa
n
> Tbeskert (Biskra). Ta d yiwet seg tmiwa ticawiyin n twilayt n
> Tberskert.
> >
> >   Timsunin szelgen-as (sεewjen-as) akk isem-is, rran-
> d "Mcunec" s tefṛensist d taεṛabt. Yuγ
> lḥal, aṭas n yismawen n yimukan n tmurt n Yicawiyen ay
> szelgen neγ sεeṛben-ten, ad d-nawi fell-asen awal
> yiwen wass ma yexs Yuc Ameqran.
> >
> >   Timsunin ur ẓriγ s ttbut d acu ay d anamek-is, maca,
> γef wakk-n la d-yettban, d isem unti (féminin) asget
(pluriel),
> ad yili yekka-d seg wasuf "tamsunt". Isem-a ur t-id-ufiγ ara
> yettusseqdac deg kra n tentala (dialecte), d acu kan, ad yili yekka-
d
> seg "amessun" (win yessnen). Ahat, zik-nni, deg taddart n Temsunin
> llant ttidirent temγarin d timrabḍin, d tid yettafken
> zzyaṛa (ttkacafent) neγ tijebbaṛin yettdawin
medden.
> >
> >   Yella yiwen wemkan, deg taddart n Tgemmunt n Lejdid, qqaren-
> as "Tiniḍifin". Amkan-a yeqreb γer wakal n Tizi Hibel.
> Tiniḍifin uzgant-d deg lexla, ur yezdiγ yiwen dinna. D
acu
> kan, mi ara tawḍeḍ γer din, ad tafeḍ yiwen
> wexxam, seg zik ay yella, tura εawden-as lebni, ttzuṛun-
t-
> id medden. La d-qqaren dakk-n "Tiniḍifin"-agi d tilawin
yellan
> zedγent deg wexxam-nni zik-nni, ttqadaren-tent medden, llant d
> timrabḍin, u asmi mmutent, qqlent d tibaḍniyin.
> >
> >   Ibaḍniyen (asuf : abaḍni) d ṛṛuḥ
n
> win yemmuten, yettidir deg tbaḍnit, deg ddunit ur d-nettban
> ara, u yettεassa γef medden. Dγa, asmi ay mmutent
> tilawin-nni, qqlent d tiεessasin n wemkan-nni, u semman-
> as "Tiniḍifin", γef yisem-nsent. Ur neẓri ara d
acu-
> t unamek n "Tiniḍifin" deg tutlayt (ad yili yekka-d seg wasuf-
> singulier "tiniḍift").
> >
> >   Fkiγ-d amedya-a i wakk-n kan ad d-ssekneγ dakk-n
> tikkwal, kra n yismawen n yimukan ttsemmin-ten γef yimdanen
> yeddren deg-sen. Maca llan aṭas n yismawen niḍen am
wakk-
> a.
> >
> >     Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ
> Γγ
> >   Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ
> Ẓ ẓ Σ  ε
> >
> >
> >
> >
> > ---------------------------------
> > How low will we go? Check out Yahoo! Messenger's low  PC-to-Phone
> call rates.
> >
>
>
>
>
>
>
> ---------------------------------
>   Yahoo! Mail réinvente le mail ! Découvrez le nouveau Yahoo! Mail
et son interface révolutionnaire.
>
>
> ---------------------------------
>   Yahoo! Messenger with Voice. Make PC-to-Phone Calls to the US
(and 30+ countries) for 2¢/min or less.
>
>
> ---------------------------------
>  Découvrez un nouveau moyen de poser toutes vos questions quelque
soit le sujet ! Yahoo! Questions/Réponses pour partager vos
connaissances, vos opinions et vos expériences. Cliquez ici.
>

#401 De: Omar Amastan Mouffok <amastan_00@...>
Date: Mardi 19. Septembre 2006  14:26
Sujet: Tamughli n Bahbouh
amastan_00
Envoyer un message Envoyer un message
 
Taṣ̣ebḥit tamerbuḥt fell-awen,
 
Mass Bahbouh Lahcene nemmuger-it-id acḥal d abrid deg temliliyin ay d-yettilin γef tutlayt tamaziγt, yernu nesqerdic yid-s γef yisumar-is (proposition) deg way-n yerzan tira n tmaziγt. Mass Bahbouh yesεa timuγliwin d "tiquranin", d adduden (positions) ay yes yettuqenneε γas mgerradent (mxallafent) s waṭas γef way-n yettwagan ar ass-a i lmend n usseqεed n tutlayt tamaziγt.
 
Yuγ lḥal, akk-n ay d-yenna gma-tneγ Asennan, akk wid yettarun tamaziγt d imeγnasen, yernu wid ay d-yettekkan deg wesnerni n tira n tmaziγt ur llin akk-iten d imassanen, wanag amur ameqran deg-sen d imaswaḍen (amateurs), u yiwen deg-sen d nekk. 
 
Ad εerḍeγ kan ad d-fkeγ dagi kra n tenqiḍin ay ttwaliγ dakk-n Mass Bahbouh Lahcene yecceḍ deg-sent (anamek-is yebεed deg-sent aṭas γef webrid ay d-wwin yimassanen niḍen) :
 
Tamenzut, deg way-n yerzan asserkem (classification) n tmaziγt, Mass Bahbouh la tt-yettwali d tutlayt tahenduṛufit. Yuγ lḥal, werεad ur γriγ ara kra n weḍris ay deg ara d-yessefham ay-a s ttfaṣ̣il, maca yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n arbaε-a yeqqnen tamaziγt γer twacult n tutlayin tihenduṛufiyin qurnen kra n wawalen n tutlayt-nneγ γer wawalen n kra n tutlayin tihenduṛufiyin, ufan-ten ttemcabin, dγa d ay-a ara ten-yessawḍen alamma nnan-d dakk-n tamaziγt seg twacult-a. Nnig way-a, yessefk ad d-nger tamawt s wazal-is deg wanect-a : neẓra akk dakk-n awal "ahenduṛufi" qqnent γer-s aṭas n tekta (lfekrat) yerzan taγerma, idles akk d umezruy. Neẓra dakk-n idles uṛufi (européen) neγ aγerbi d netta ay d idles "aεlayan" deg wallen n waṭas n medden (Uṛufiyen qqimen d leqrun la sselḥayen γef yiman-nsen tikta-a ay deg la ttwalin iman-nsen d nitni ay yifen akk leğnas yernu d taγerma-nsen ay yifen akk tiγermiwin). Dγa, mi ara nwali ass-a s azal ay tesεa tegrigit taqburt (taqdimt), talatinit akk d teglizit, u ad d-naf dakk-n llan kra n wawalen n tmaziγt yettemcabin γer kra n wawalen n tutlayin-a, ay-a ad yili d "iseγ ameqran" i tmaziγt : tamaziγt ad taf amkan-is ger "tutlayin n tγerma, am tegrigit d tlatinit" !!! A rrezg-is !!! Σni nufa ay-a yernu nugi-t ? D ay-a ara ttwaliγ d ssebba tuffirt, d ssebba tagejdant (principale) ara yettawin kra ad d-inin ay-a. Tamuγli-a, akk-n yebγu yili, d imeskaren (auteurs) ifṛensisen imezwura yuran γef tmaziγt ay tt-id-yebdan, deg lqern wis 19.
 
Yuγ lḥal, maci as-d kan ad d-tesbegneḍ dakk-n tamaziγt teqqen γer twacult-a neγ γer twacult-inna, wanag yessefk aṭas n unadi deg wanect-a. Imesnilsiyen (linguistes) yetmekknen deg wennar-a qqimen azal n lqern akk-n ad d-sbegnen dakk-n tamaziγt d tutlayt tafrusyawit (afro-asiatique), maci d tahenduṛufit : aqaren gar tutlayin ur yelli ara deg tmawalt kan (lexique), wanag yessefk ad nqaren tutlayin ula deg tesnislit-nsent (phonologie), deg tesnalγa-nsent (morphologie) akk d tseddast-nsent (synthaxe), ay-a, γas amnet-iyi, ur fessus ara, yernu amdan yeḥwağ ad inadi d iseggasen i wakk-n ad d-yessebgen dakk-n snat n tutlayin ttemcabint, kkant-d seg yiwen n uẓar, neγ tutlayt-a tettekka deg twacult-a n tutlayin.    
 
Bahbouh Lahcene yesεa tasnarrayt (méthodologie), anamek-is (lmeεna-s) yessen amek ara d-yefk ifukal (arguments), yernu yal tanqiḍt ay γef ara d-yemmeslay, ad d-yefk fell-as ifukal ibanen, ad ten-id-yessefhem akk-n yessefk, d acu kan, yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n ur nezmir ara ad d-nemmeslay γef kra n wejdel (thèse), ad d-nefk fell-as ifukal u ad neεreḍ ad d-nessebgen dakk-n yella mebla ma neqqel γer yedlisen ay d-uran wiyaḍ γef temsalt-a, mebla ma neqqel γer tmuγliwin d yifukal n wid ay aγ-yezwaren deg wanect-a. Γef umedya (lemtel), amek ay zemreγ ad d-mmeslayeγ γef tmaceγt mebla ma qqleγ γer leqdicat n kra seg yimassanen yettwassnen deg unadi γef tentala-a, gar-asen K.G. Prasse, Cortade neγ Ababat de Faucault. Γas ma yella mgerradeγ yid-sen (mxallafeγ), imi yal yiwen yettalas ad d-yini tamuγli-ines, γas temgerrad γef tin n medden akk, maca ur yessefk ara ad rreγ deg yidis ay-n d-uran yimassanen imeqranen am wigi, u ad ten-rreγ amzun ur ssinen ara, amzun ur d-wwin acemma, u ad geγ kan ṛṛay-iw. Mass Bahbouh Lahcene la yettebεad aṭas γef yijedlen (thèses) n wiyaḍ yernu ur yesteεṛif ara akk, seg lqaεa, s way-n ay d-yeqqar umur ameqran deg yimassanen.
   
Tanqiḍt tis snat ay γef xseγ ad d-mmeslayeγ nettat d tin n teγdirawt (orthographe) : ay-n iceγben Bahbouh Lahcene s waṭas netta d taγdirawt tamaziγt. Yessefk ad tili teγdirawt tamaziγt i wakk-n ad tili tmaziγt d tutlayt yettwarun am tiyaḍ, d tutlayt fessusen i welmad, i usseqdec deg tira akk d tγuri. D acu kan, Mass Bahbouh Lahcene yugi ad nettaru tamaziγt s yezmal n ussemgerrad (signes diacritiques), am wakk-n yugi ad nettaru "akk-n ay nsell" neγ "akk-n ay d-nneṭṭeq" , wanag yessefk ad neg ilugan (règles) ara aγ-yeğğen ad nesεu taγdirawt d tiseddit (timdeqqeqt), maca ur teqrib ara γer wamek ay d-nneṭṭeq swaswa kan. Da, yezmer ad yili weskasi (débat) d ameqran γef temsalt-a, acku, ay-n iceγben aṭas Mass Bahbouh netta d abeddel ay ttbeddilen wawalen n tmaziγt talγa-nsen (forme), dγa d ay-n ara yeğğen almad n tutlayt-nneγ ad yewεeṛ ma nquren-it γer win n tutlayin niḍen.
 
Mass Bahbouh Lahcene la yettwali dakk-n taγdirawt (orthographe) yessefk ad tili d tin ara inefεen tutlayt-is, maci d tin ara "tt-id-yesxerbubcen" akk-n kan tella, d tin ara tt-id-yessunγen (ara tt-id-iṛesmen) akk-n tella. D ay-a ay t-yeğğan ad d-yeg taγdirawt ay deg tira n wesget (pluriel) n yisem ur ttemgerrad ara γef tin n wasuf-is, u, γef leḥsab n wakk-n ay d-yeqqar, taγdirawt-a tezmer ad aγ-teğğ ad nẓer amek ara yili wesget n kra n yisem γas ma yella werğin nessen-it. Am wakk-n deg tefṛensist, neẓra dakk-n awal "chat" asget-ines d "chats" (ad as-nernu kan "s" n wesget), Bahbouh Lahcene iga-d yiwen n unagraw (système) n teγdirawt ay deg nezmer ad nẓer srid (directement) amek yezmer ad yili wesget n kra n yisem, izri n kra n wemyag, unti n kra n yisem amalay, atg.
 
Ta d takti igerrzen deg umenzay (dans le principe), maca taγdirawt-ines seg wakk-n tewεeṛ alamma ay uguren-nni ay yella yebγa ad t-yefru yeqqel yeγli-d deg-s. Yuγ lḥal, netta yella yebγa ad d-yeg taγdirawt (orthographe) d talugant (régulière), d acu kan, taγdirawt-a tewεeṛ ama i welmad, ama i tγuri, ladγa imi ay yesmenyaf ad yesseqdec kan 26-nni n yisekkilen yellan deg ugemmay (alphabet) alatini, mebla ma yerna-d izmal n ussemgerrad (signes diacritiques). I wakk-n ad yaru kra seg yimesliyen (leṣ̣wat) n tmaziγt ur nelli ara deg 26 n yisekkilen ilatiniyen, yesseqdac sin neγ tikkwal 3 neγ 4 yisekkilen !!! Yernu ay-a yettcemmit aṭas tira n tutlayt. Tin yernan γer-s, yewweḍ alamma ay ibeddel azal i yiwen n usekkil alatini, u yefka-yas azal niḍen, ur t-yesεi ara akk deg tutlayin niḍen : asekkil "p" yefka-yas azal n "γ", deg tmaziγt.
 
Yuγ lḥal, llant aṭas n tutlayin n umaḍal (ddunit) ay yettarun s ugammay alatini, aṭas deg-sent ur ten-id-ttkafin ara 26-nni n yisekkilen n tlatinit, dγa ttgent am tmaziγt : wayemma ad d-rnunt izmal n ussemgerrad (signes diacritiques) i yisekkilen ilatiniyen yellan yagi deg ugemmay n 26 n yisekkilen, wayemma ad d-rnunt kra n yisekkilen d imaynuten (ur llin deg ugemmay alatini : am tislandit d tazirit, neγ tamaziγt ay d-yernan tlata n yisekkilen igrigiyen : Σ, ε, γ), wayemma ad as-tbeddel azal i kra n usekkil yellan yagi deg ugemmay alatini, u ad teqqel tutlayt-nni ad d-teqqar asekkil-nni s wudem niḍen. Γef umedya, deg tmaziγt, "c" neqqar-it-id [sh/sch/ch/ش], deg lweqt ay deg deg tefṛensist d teglizit qqaren-t-id [s/k], ma deg talmanit [ts], atg. Ma deg laṣ̣el, "c" llan qqaren-t-id [č] deg tlatinit (mi ara yili uqbel n "e" d "i"), neγ [k] uqbel n "a, o, u"). D acu kan, γas ma yella tutlayin ttbeddilent azal i kra n yisekkilen n ugemmay alatini, s umata, ur ttṛuḥunt ara γer lbeεd deg wanect-a : ur ttbeddilent ara akk-n kan d-tusa, wanag dima asekkil-nni ttbeddilen-as anṭaq akk-n ur yettebεad ara γef wenṭaq-nni-ines aneṣ̣li. D acu kan, yella wemgerrad ameqran ger wenṭaq n "p" akk d "γ". Lemmer ad nekker ad d-nesnulfu kra n teγdirawt i kra n tutlayt, sakk-in ad nger tamawt dakk-n tutlayt-nni tesεa imesli (ṣ̣ṣ̣ut)  [ğ] maca ur tesεi ara imesli [d], ihi nezmer ad neddem asekkil "d" u neqqel ad nettaru yis-s [ğ]. Ayγer ? Acku anṭaq n [d] akk d [ğ] yella-d deg-s kra n wemcabi. Maca ur zmireγ ara ad d-ddmeγ asekkil "n" u ad ssutreγ deg medden ad t-id-neṭṭqen [ğ], acku "n" ur yettemcabi ara akk deg wenṭaq-ines γer [ğ]. Ulac tutlayt igan ay-a, ihi ayγer ula d nekni ad nṛuḥ γer mebεid deg tγawsiwin am tigi ?
 
Ur fessus ara γef wemdan ad d-yessumer kra n teγdirawt (orthographe) kan akk-a γef medden u ad iγil dakk-n ad tt-ḍefren s tefses. Tutlayt ur telli ara d ayla kan n wid ay yettnadin ad tt-sqeεden neγ n wayt tsekla, wanag tutlayt d ayla n yimawlan-is akk, akk wid ay tt-yettmeslayen neγ sseqdacen-tt. Wigi akk terza-ten temsalt n usseqεed n tutlayt (aménagement linguistique) yernu qqaren-d ṛṛay-nsen mi ur ten-tettaεğab ara kra n tγawsa. Γef umedya (lemtel), kra n Yefṛensisen ttcetkin-d imi ay tewεeṛ teγdirawt n tutlayt-nsen. Ula d kra n Yimaziγen la d-ttcetkin ass-a γef usseqdec n ugemmay alatini d wemgerrad (lxilaf) ameqran yettilin deg tira gar umeskar-a d umeskar-inna (auteur). Dγa yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n, lemmer d lebγi, ma nessumer-d kra deg tutlayt, ur yessefk ara ad yili d kra ur as-nettaεğab ara i wegdud (public) yellan d bab n tutlayt-nni. Ay-a yerza ula d awalen imaynuten (ijdiden). Ihi ur yessefk ad d-nesnulfu tira ara yilin weεṛent i welmad, i tγuri akk d usseqdec, am teγdirawt n Mass Bahbouh, ur yessefk ad d-nesnulfu awalen ara yilin ur cbiḥen ara, ẓẓayit i usseqdec yernu weεṛen i welmad.
 
Deg way-n yerzan tigin ay yugi Mass Bahbouh ad nettaru tamaziγt "akk-n tettwaṭaq", netta la yettwali dakk-n abrid-a d win ay yes neḥqer tamaziγt, wanag tutlayin "yesεan azal" d tid ay yettwarun s teγdirawt (orthographe) am tefṛensist d teglizit. Mass Bahbouh yugi assifses d wesḥerfi (simplification) ay deg ay as-neqqar : Yiwen yimesli (ṣ̣ṣ̣ut) ad t-naru s yiwen n usekkil (lḥeṛf), wanag yettwali dakk-n yessefk ad nesseqdec, ma terra tmara, sin, kraḍ neγ ugar n yisekkilen akk-n ad naru yiwen n yimesli. Deg yiwet n temlilit ay d-yellan deg Zeralda, γef usseqεed n tutlayt tamaziγt (aménagement linguistique), deg Magu n 2004, steqsaγ Mass Bahbouh γef tutlayin niḍen yesseqdacen taγdirawt am tin n tmaziγt : yuγ lḥal, amur ameqran deg tutlayin yettwarun s ugemmay alatini sseqdacent amenzay-a (principe) n "yiwen n yimesli = yiwen n usekkil", yernu ay-n ara d-yesbanen ay-a netta dakk-n tutlayin niḍen, am tespenyulit, tapuṛtugalit, taswidit neγ ula d talmanit ur wεiṛent ara tira-nsent am tin n tefṛensist. Deg tutlayin-nni ay d-bedreγ, akk-n d-ttwanṭaqen wawalen ay ttwarun (am deg tmaziγt), yernu fessuset tγuri deg-sent, wanag deg tefṛensist d teglizit, maci dima akk-n yettwaru wawal ara d-yettwaγra : yella wemgerrad d ameqran, tikkwal, ger tira d tγuri, yernu d ay-a ay yesweεṛen taγuri d welmad n tira n snat-agi n tutlayin tineggura.
Mass Bahbouh Lahcene la yettwali dakk-n lweεṛan n tira n teglizit d tefṛensist d azmul (signe) n temkant taεlayant ay sεant tutlayin-a. Netta yeqqar-d dakk-n tutlayin am tigi sεant taγdirawt, yernu, akk-n ay iyi-d-yenna deg temlilit n Magu 2004, tutlayin niḍen, am tespenyulit, tapuṛtugalit, talmanit neγ taṭerkit "ur sεint ara taγdirawt". Da yella wugur d ameqran, imi, icebba-iyi Ṛebbi dakk-n tabadut (définition) ay yettafk Mass Bahbouh i teγdirawt temgerrad (temxallaf) γef tin ay as-ttafken ... medden meṛṛa !!! Yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n γer Mass Bahbouh ala ma qqlent tira n kra n tutlayt weεṛent, ara tettusemma tesεa taγdirawt, wanag ma qqiment fessusit, ur ttusemmayent ara d taγdirawt. Yuγ lḥal, ay-a yesskan-d dakk-n Mass Bahbouh ur yeṭṭif ara talemmast (am wakk-n yessefk ad neg mi ara nili la ntteg kra n leqdic ussnan). Deg tussna, yessefk γef wemdan ad yeṭṭef talemmast, ur yettmal s idis-a wala s idis-inna mebla ssebba, maca amali ay imal Mass Bahbouh γer tefṛensist d teglizit, d tmuγli ay tent-yettmuqul d nitenti ay d imedyaten (modèles, exemples)  ay yessefk ad ten-neḍfer akk-n ad as-d-neg i tutlayt-nneγ "taγdirawt" ... ay-a ur yelli d ussnan (scientifique).
 
Tabadut n teγdirawt (orthographe) fessiset, d taḥerfit, tban : awal-a yekka-d seg wezwir "ΓD" (yettusseqdac deg unamek n "uṣ̣eggem", am "ortho-" deg tegrigit), akk d wawal "tirawt" (d asuf-singulier n "tira"). Dγa "taγdirawt" anamek-is d "tira iṣeggmen, iqeεden", d tira ur nezlig ara. Ma deg tutlayt, "taγdirawt" d abrid ay ttwalin medden yeqwem, iṣ̣eggem, yeqεed akk-n ad arun yis-s tutlayt-nsen. Γas ma yella abrid-a "yecceḍ", maca ma yella medden la t-ttwalin d win ara yeffγen fell-asen, ihi as as-nsemmi d "taγdirawt", ama neqbel-it neγ ala. Taγdirawt, mi ara msefhamen fell-as medden, tseεεu ilugan (règles), d ay-a ay tt-yettarran teqεed. Ma yella nenna-d "yiwen n yimesli s yiwen n usekkil", yagi nezmer ad d-nini dakk-n nesεa alugen, dγa yagi nezmer ad d-nini dakk-n tutlayt-nneγ tesεa taγdirawt, u skud bab-is mazal yettqadar alugen-nni, ur nezmir ara ad d-nini dakk-n yeffeγ γef teγdirawt-nneγ. Tiγawsiwin-agi yessefk γef Mass Bahbouh ad d-yerr lwelha-s γer-sent.
 
Ma yella ass-a tiγdirawin (orthographes) n tefṛensist d teglizit mgerradent (mxallafent) aṭas γef wamek ay d-ttwanṭaqent tutlayin-a, yessefk fell-aneγ ad nẓer dakk-n maci d Ifṛensisen d Yegliziyen ay yextaren ad ilint lumuṛ akk-a, wanag lweεṛan-agi yusa-d d anelkam (conséquence) n temhezt (évolution) n tutlayin-agi deg umezruy. Γef umedya (lemtel), ayγer "ch" tikkwal yettwanṭaq-d [c], tikkwal yettwanṭaq-d [k] deg tefṛensist ?
(chat [c], choeur [k], chercher [c], chélonien [k], atg.). Yuγ lḥal, amur ameqran deg wawalen ay deg "ch" yettwanṭaq [k] laṣ̣el-nsen seg tegrigit. Awalen-a kecmen-d γer tefṛensist seg tlatinit. Ilatiniyen, zik-nni, uran-ten s "ch", sakk-in, ifṛensisen akk-n ay ten-id-weṛten deg tira-nsen, u kemmlen la ten-ttarun akk-n ar ass-a, γas ma yella "ch" deg tefṛensist n wass-a yettwanṭaq-d [c] deg wawalen niḍen. Ad d-nefk amedya niḍen : i wacu s tefṛensist nettaru "science" ass-a, s usekkil "c" deg lweqt ay deg tafṛensist ur teḥwağ ara ad d-ternu asekkil-nni i wakk-n ad d-tenṭeq [s] ? Nezmer ad naru "sience" neγ "siens", ma yehwa-yaγ. D acu kan, tafṛensist tewṛet-d awal-agi daγen seg tlatinit. Deg tutlayt n  Ṛṛuman, awal "scientia" anamek-is "tamussni". Asekkil "c" llan Ṛṛuman neṭṭqen-t-id [č], d acu kan, i wakk-n ad t-id-neṭqen [c/ch/sh/ش], rennun-as "s" : s + c = sc [c/ش]. Maca, asmi ay yekcem wawal n "scientia" γer tefṛensist, Ifṛensisen qqlen neṭṭqen-t-id "sience". Ass-a, nitni ur ḥwaven ara isekkilen am wigi, imi ay ten-ttarun kan maca ur ten-id-neṭṭqen ara, yernu ay-a d yiwen seg tγawsiwin yesweεṛen tutlayin-a ladγa deg way-n yerzan almad n tira d tγuri, maca, imawlan n tutlayin-a smenyafen ad ğğen isekkilen-a. Wigi qqaren-asen isekkilen isnettiyen (lettres étymologiques) : ğğan-tent, s umata, akk-n ad εeqlen d acu-t laṣ̣el n wawal-a neγ n wawal-inna : mi ara nwali γer wawal "science", ad yifsus fell-aneγ ad nẓer dakk-n yekka-d seg wawal alatini "scientia". D acu kan, tamussni n laṣ̣el n wawal ur tesεi ara azal d ameqran deg usseqec n tutlayt n wass-a, yernu amur ameqran deg medden ur ten-id-yerzi ara way-a. Tis snat, u tikkwal, ttağğan isekkilen-a akk-n ad gen amgerrad ger sin wawalen yesεan yiwen n weṇtaq maca ur sεin ara yiwen n unamek (lmeεna). Γef umedya, yella wemgerrad gar "sceptique" akk d "septique" deg tefṛensist.
 
La nettwali dakk-n tutlayin mgerradent : lemmer ufin Yefṛensisen tili ad sεun ass-a taγdirawt fessusen am tin n tespenyulit, taṭalyanit neγ tapuṛtugalit. Γef umedya, taspenyulit ur d-tecliε ara seg yisekkilen-agi isnettiyen (étymologiques) ay yessewεaṛen tutlayt : ttarun "filosofia", maci "philosophia", ttarun "ciencia", maci "sciencia", atg. Dγa ula d tamsalt-a yessefk γef Mass Bahbouh ad yerr lwelha-s γer-s. A win yufan ur yettḍafar ara amedya n tefṛensist d teglizit kan akk-a, s tuqqna n wallen.
 
D acu kan, Mass Bahbouh Lahcene iger-d deg wennar kra n temsal yeḥwağen askasi (débat). Γef umedya (lemtel), Bahbouh yemmeslay-d γef lweεṛan n unadi n wawalen deg umawal (dictionnaire) amaziγ. Yuγ lḥal, mi ara qqareγ kra n weḍris s tutlayt tafṛensist, sakk-in, ad d-mlileγ d kra n wawal ur ssineγ ara, mi ara ddmeγ amawal n tefṛensist u ad t-id-nadiγ deg-s, ad d-nadiγ awal-nni γef leḥsab n usekkil-is amezwaru. Ma yella awal-nni la d-ibedden s "M", ad t-id-nadiγ srid deg usekkil "M" n umawal. D acu kan, deg tmaziγt, maci akk awalen ay d-nettemlili deg yeḍrisen beddun-d s usekkil (lḥeṛf) ay yes d-rsen deg umawal. Nekni nesseqdac deg yeḍrisen-nneγ awalen s talγiwin (formes) yemgerraden (yemxallafen) : isem nezmer ad t-naf deg waddad ilelli (argaz), sakk-in, nezmer ad t-id-nemlil deg waddad amaruz (wergaz), sakk-in deg wesget (irgazen) neγ deg waddad amaruz n wesget (yergazen), ihi, yiwen kan yisem yesεa 4 n talγiwin, u ibeddu-d s 4 yisekkilen yemgerraden : d acu n usekkil ay deg ara t-id-nadiγ deg umawal amaziγ ? Ma yella nekk maci d Amaziγ, ur ssineγ ara ula d yiwen wawal deg tmaziγt, neγ akk-n kan ay bdiγ la tt-lemmdeγ, amek ay zemreγ ad ẓreγ dakk-n "wergaz, irgazen d yergazen" akk d yiwen-nsen, u yessefk ad nadiγ "argaz" ? Yernu amek ay yessefk ad nesmezwir awalen deg umawal amaziγ ?
 
Mass Bahbouh Lahcene yesmenyaf ad yebḍu awal akk d teγri-ines n tezwara (voyelle initiale), dγa, ad neqqel ad nettaru "ta maziptt" (ta maziγt), imi netta yettwali dakk-n tiγri-nni n tezwara d "amagrad" (article). Yuγ lḥal, tamsalt n umagrad deg tmaziγt ạtas ay uran fell-as yimassanen n tmaziγt, u ass-a, amur ameqran deg-sen msefhamen dakk-n tutlayt-nneγ ur tesεi amagrad (am wakk-n ay t-tesεa tefṛensist, taglizit neγ talmanit : la, le, les, the, a, der, die, das, atg.). Maca ay-n ay d-yessumer Bahbouh d yiwet seg tifratin ay izemren ad frunt ugur-a. Netta yebḍa gar teγri n tezwara n ufeggag (radical) : a rgaz, ta meṭṭut, atg., sakk-in, deg umawal (dictionnaire) ara d-yessumer netta, nezmer ad naf awalen rsen-d s usekkil amezwaru n yifeggagen-nsen (rgaz, meṭṭut, qcic, atg.), maca abrid-a ur yelli d tifrat ikemlen i wugur-a.
 
Ma yella nessers awalen s wesmizwer n ugemmay, llan aṭas n wawalen, akk-n d-nenna, ur nzemmer ara ad ten-id-naf ma yella nnuda-ten s yisekkilen ay yes ur d-beddun ara deg umawal. Llan kra εerḍen ad frun ugur-agi s tserrusi n yisem s talγiwin-is n wesget (pluriel) akk d wunti (féminin) deg umawal : deg umawal n Massaw Idres d Madi (Amawal n Ameγradan n Tmaziγt s Snat n Tutlayin, tiẓrigin n Jazz, 2003), wigi ssersen-d awalen-nsen s wesmizwer n ugemmay, sakk-in, ssersen-d ismawen deg wasuf (s yisekkilen-nsen n tazwara), u ssersen-ten-id daγen s yisegten-nsen). Ay-a ad yessemγer aṭas amawal, yernu ad yeğğ bab-is ad d-iεawed i waṭas n wawalen deg umawal-is u ay-a d ay-n n diri. Nnig way-a, amawal am win n Idres d Madi ur d-yesris ara addad amaruz (état d'annexion) n yismawen deg wasuf d wesget, am wakk-n ur d-yesris ara talγiwin yemgerraden (yemxallafen) n yemyagen deg tseftit (conjugaison). Yuγ lḥal, d awezγi γef umawal ad d-yessers akk talγiwin n wawalen yellan deg tutlayt. Amyag "krez" nezmer ad t-naf s wazal n 50 n talγiwin yemgerraden deg yeḍrisen n tmaziγt : "La ikerrez s tyuga", "kerzeγ tamazirt-nneγ", "ur tekriz ara ula d tardast" (ikerrez, kerzeγ, tekriz, nekriz, nkerrez, krizeγ, tekrizeḍ, atg.), maca, deg umawal, nezmer ad naf amyag-a ala kan s talγa-ines n wanaḍ (impératif) deg wudem wis sin n wasuf (kečč/kemm) : krez.
 
Yuγ lḥal, wa d ugur yerzag akk tutlayin tafrusyawiyin (afro-asiatiques), am tutlayin tisamiyin. D acu kan, amur ameqran deg tutlayin-a ur ttwarunt ara s ugemmay alatini, wanag sεant igemmayen-nsent i yiman-nsent. Igemmayen n tutlayin tafrusyawiyin (ladγa tutlayin tisamiyin), ttarun kan, s umata, tirgalin (consonnes) n tutlayt neγ (deg tegnit n temhaṛit -amharique- tutlayt n Ityupya), ttarun ula d kra n tunṭiqin (syllabes). Igemmayen-a, deg umawal, srusuyen-d awalen, s umata, γef leḥsab n yiẓuran-nsen. Dγa, deg taεṛabt, awal "sallamtu" (fkiγ) ad t-id-afeγ deg uẓar n "SLM", u deg wemyag n "sallama" (yefka, efk). Sakk-in, deg uẓar-nni zemreγ ad d-afeγ akk awalen n taεṛabt ay d-yettussuddmen seg-s (tasliim - tukci; musallim : win yettafken, win yefkan; musallam : win yettunefken; istaslama : yekna, yefka iman-is i kra, i wexṣ̣im, atg.). Ula deg tmaziγt nezmer ad neḍfer abrid-a, yernu, taswiεt-a, d wagi kan ay tt-waliγ d abrid ara tt-yefrun. Nezmer ad nxemmem ad nesmizwer awalen s sin n yiberdan deg umawal : amenzu, nezmer ad nesmezwir deg-s awalen s webrid n yimawalen n tutlayin niḍen yettwarun s ugemmay alatini, ma d wis sin, nezmer ad nxemmem ad d-nernu umuγ  (liste) n yiẓuran n wawalen-nni ay d-yettwabedren deg umawal-nni, sakk-in yal d aẓar ad d-nefk akk awalen ay d-yettussuddmen seg-s.
 
Dγa s way-a, nezmer ad nesεu amawal ara yesεun snat n tewsatin (leṣ̣naf) n uṣ̣eggem n wawalen :
 
Ababat
Ababder
Abakuṛ 
Abalmud
Abendayer ... atg.
 
Deg tgara n wedlis-nni, ad d-naf awalen ṣeggmen s yiẓuran :
 
BB - 1- ababat, baba, abba, atg.
        2- abiba
        3- asbibbi, bibb, ibibbi, sbibb
BBDR - ababder
BKṚ - abakuṛ
BLMD - abalmud (ẓer aẓar LMD)
BNDYR - abendayer (ẓer aẓar MNDYR)
 
Akk-a, mi ara lemdeγ dakk-n "kerzeγ" d amyag yettusseftin (verbe conjugué), ad nadiγ kan tigalin n "KRZ" (mebla ma sseddaγ-d "γ", acku wa iban d azmul n tseftit), dγa deg uẓar "KRZ" ad d-afeγ amyag-nni ay lliγ la t-ttnadiγ.
 
D ta ay ttwaliγ d tifrat yelhan i wugur-agi ay γef ay d-yemmeslay Mass Bahbouh.
 
Daγen, Mass Bahbouh iḥettet-d γef uqader n yilugan (règles) n ussuddem (dérivation) n wawalen deg tmaziγt. Mass Bahbouh yenna-yaγ-d deg yiwet seg tebratin-is dakk-n iger-as-d tamawt i Dda Lmulud, ad fell-as yeεfu Ṛebbi γef wesget n wawal "imesli". Yuγ lḥal, deg Tmawalt (lexique) n tmaziγt tatrart, asget n "imesli" netta d "imesla". D acu kan, γef wakk-n ay d-yenna Mass Bahbouh, awal yesεan talγa am "imesli" (iR1eR2R3i, R d targalt-consonne) ur yezmir ara ad yesεu asget-ines s talγa n "IR1eR2R3a", u ay-a nezmer ad t-nẓer deg wennar, deg tutlayt-nneγ :
 
imensi (iR1eR2R3i) >>> imensiyen (iR1eR2R3iyen) maci "imensa"
imekli (iR1eR2R3i) >>>> imekliyen (iR1eR2R3iyen) maci "imekla"
 
Dγa ula d Dda Lmulud, ad fell-as yeεfu Ṛebbi yefka-yas lḥeqq. D tidet, d ṣ̣ṣ̣wab ay d-yenna Mass Bahbouh, yernu seg wasmi ay d-nerra lwelha-nneγ s ay-a, deg 2002, neqqel, deg tiddukla-nneγ, la nqeddec akk-n ad d-nebnu awalen imaynuten ara yeddun d yilugan n ussudem n wawalen (règles de dérivation lexicale) n tmaziγt, ur d-nessuddum ara kan awalen akk-a, u nneṣ̣ṣ̣eḥ aytmaten-nneγ ay iqeddcen γef ussuddem n wawalen ad d-rren lwelha-nsen γer yilugan iqburen (iqdimen) n tmaziγt deg ussuddem n wawalen.  
 
Γas ma yella nneyya n Mass Bahbouh teṣ̣fa γer tama n tmaziγt, maca la nettwali dakk-n yebεed aṭas γef way-n ay γef nemsefham ass-a (anamek-is amur ameqran deg wid yettarun tamaziγt s ugemmay alatini). Maca, seg tama niḍen, Mass Bahbouh yessers-d s anrar n weskasi (débat) kra n tγawsiwin s wazal-nsent, yernu uklalent s tidet ad nxemmem fell-asent. Ur yessefk ara, deg tgara, ad nettu ad d-nesmekti dakk-n Mass Bahbouh d yiwen seg yimeγnasen (militants) imeqranen n tmaziγt, ixelleṣ̣ aṭas deg yimenγi-ines γef tmaziγt, yettwaṭṭef, yettwεatteb u yettwaḥbes acḥal n yiseggasen, yernu ass-a, γas ma yella ur nemsefham ara akk d tekta-s, maca yessefk u yuklal ad t-nqader.
 
Ar timlilit ma yexs Ugellid Ameqran
 
Čč  Ḍḍ  Ğğ  Ḥḥ Γγ
Ṛ ṛ  Ṣ ṣ̣ Ṭ̣ṭ  Ẓ ẓ Σ  ε
 
 


How low will we go? Check out Yahoo! Messenger’s low PC-to-Phone call rates.

#402 De: "y_atziri" <y_atziri@...>
Date: Jeudi 21. Septembre 2006  13:38
Sujet: Amawal n Ayt Awres - Tameslayt n Ayt Frah
y_atziri
Envoyer un message Envoyer un message
 

Salam  n R'ebbi fell-awen,

 

Wigi d awalen id kksegh seg wedlis yura André Basset : Id'risen imazighen n Awres –Tameslayt n Ayt Frah ( Textes berbères de l'Aures – Parler des Aït Frah).

Taktabt agi teffgh-d gher tizgirin Andrien-Maisonneuve deg useggas 1961.

Fkigh-d tira akken tella deg udlis, dacu beddlegh-t, tikwal, cwit' kan.

Tasuqelt  n André Basset.

 

 

Timehrazt ( timehrazin) : mine

Llan gga t-irezzen [az'ru] s ufdis d lmass'a, llan gga  s itteggen timehrazin.

Il y a (des   gens) qui la casse [la pierre] ; il y en a (d'autres) « qui  lui font des mines ».

 

Tadwirt/ tidwirt ( ?) ( tidwirin) : pièce  d'une  maison :

Tiddar-nnegh, u-deg-sent-s' la-bas en-tedwirin (n tedwirin).

Nos maisons n'ont pas beaucoup de pièces.

 

Lqern : côté dans une maison.

Leâbub  (au pluriel uniquement) : ustensiles de cuisine.

[Tiddar-nnegh] deg-sent lqern n-yilmes ani nussn°a, nessrus leâbub el-lmakelt.

[Nos maisons] comportent le côté du feu, où nous faisions la cuisine et nous mettons les ustensiles de la cuisine.

 

Izuggwaren : inighman

 Teggeni  (nom collectif) : ttmar  (dates )

[Tiddar-nnegh] deg-sent tighurfawin ani nteffer lâult am irden t-temz'in ( d temz'in) d izzugggwaren t-teggeni (  d teggeni).

[Nos maisons]comportent une pièce à  provisions où  nous gardons la récolte : le blé , l'orge ,les figues  [et] les dattes.

 

Ar tikelt nnid'en ma yebgha R'ebbi.


Messages 373 - 402 sur 598   Le plus ancien  |  < Plus ancien  |  Plus récent >  |  Le plus récent
Messages 373 - 402 sur 598   Le plus ancien  |  < Plus ancien  |  Plus récent >  |  Le plus récent
Avancée

Copyright © 2010 Yahoo! France SAS – Tous droits réservés.
Données Personnelles NOUVEAU - Conditions d'utilisation - Charte - Signaler un abus - Aide